- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
143

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den kristna kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEDELTIDENS KULTUR.

143

ska tronen. Denne begåfvade och filosofiskt bildade
härskare hade såsom ung prins i sin familj och sin omgifning
tillräckligt erfarit, huru litet namnet af kristen
förmådde skapa ädla och rättskaffens människor af mördare
och skurkar och med hvilket hycklande öfverseende och
tillmötesgående det kristna prästerskapet redan behandlade de
högt ställdas och maktägandes laster och brott. Detta i
förening med hans beundran för antikens skalder och
tänkare gjorde honom tidigt fientligt stämd mot
kristendomen, och blifven kejsare gjorde han det hopplösa
försöket att få tiden att vända om och att omintetgöra en
rörelse, som sög sina stora krafter ur den dåvarande
mänsklighetens behof. Kejsaren inlät sig visserligen icke
på våldsamma förföljelser af de kristna, men visade dem i
stället sitt förakt och upphäfde alla deras förmåner, på
samma gång han återställde den gamla gudstjänsten i dess
forna rätt och gynnade alla, som omfattade densamma.
Hans verksamhet i denna riktning blef emellertid alldeles
för kort, för att den skulle kunnat medföra några följder.
På fälttåget mot Persien träffades Julianus af en dödande
pil, och med hans död ilade också hedendomen sin
undergång till mötes.

Forntiden kände hvarken dogmer eller en kyrka eller
ett uteslutande prästerskap. E detta hänseende inträdde
med kristendomens erkännande en stor förändring.
Numer erhöll nämligen religionen icke blott fasta former,
utan äfven ett bestämdt innehåll, som det romerska Hkets
alla invånare voro förpliktade att utan invändning erkänna.
Ett dagligt ökadt, talrikt prästerskap tjänade numer
religionens sak och förfogade rikligt öfver denna världens
ägodelar, sedan det tillåtits detsamma att förvärfva egendom
och mottaga legat och testamenten. Den ursprungliga
för-samlingsförfattningen kom icke mera i betraktande;
prästerna valde biskopen, och de andliga bildade en väl ordnad
hierarki, motsvarande den världsliga byråkratien.

Staten gaf kyrkan äfven rättsbef o genheter. Kyrkorna
ägde, liksom förut många hedniska tempel, asylrätt. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free