Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den kristna kyrkan - Munkväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDELTIDENS KULTUR.
147
såsom ett förståndets bud, utan såsom inre själfförnekande
gärning, den talade sitt allmänfattliga språk icke blott till
de bildade, utan’ till alla utan undantag. Kristendomen
upphäfde äfven stånd, nationer och riken; för första gången
befriades begreppet människa från hvarje inskränkning.
Hvad som än månde komma, kunde källan visserligen
grumlas och förorenas, men aldrig utsina. Därmed var
också möjligheten gifven till en mera omfattande mänsklig
utveckling än den gamla tiden kunde erbjuda.
För samtiden hade kyrkan en omedelbar förtjänst.
Roms undergång kunde kristendomen visserligen icke
afvärja, lika litet som den bidragit därtill. Det
romerska riket skulle ha gått sitt öde till mötes lika ofelbart,
äfven om det aldrig blifvit kristet. Men kyrkan bidrog
dock väsentligen till att mildra Roms fall och afvärja
högsta måttet af tillintetgörelse. Alldenstund hon redan vunnit
de råa germanska segrarne, erhöll förstörelsen gränser,
som den hedniska världen aldrig skulle kunnat uppdaga.
Kristendomen vidmakthöll det historiska sammanhanget och
blef den stora förmedlaren mellan forntid och eftervärld,
och kristendomen tillkommer också förtjänsten att ha
bevarat skatter, som eljest gått förlorade, skatter, som efter
ett årtusende skulle framdragas på nytt och återfå sitt fulla
värde.
Den långa förbindelsen med den antika kulturen gaf
kristendomen en särskild kraft att befalla öfver outvecklade
folk, tillföra dem civilisationen och bli deras stora
lärarinna i alla lifslägen och riktningar. I germanerna erhöll den
också tacksamma lärjungar och bekännare, som med öppet
sinne togo mot dess gåfvor. Kristendomen hade nu
omplanterats i obrukad jord, men icke mera såsom Jesu enkla
lära, utan såsom allmännelig, hierarkisk, dogmatisk
kyrka.
Munkväsendet. Ur den fantastiska Orienten framgick
nästan samtidigt med kristendomens tryggade ställning
såsom en af staten erkänd religion en storartad skapelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
