Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munkväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
MUNKVÄSENDET.
som snart skulle erhålla den allra största betydelse för
kyrkans, statens och folkets utveckling, nämligen
munkväsendet. Den nästan oöfvervinneliga svårigheten att i det
dagliga lifvets görande och låtande lefva endast för
religionen och bokstafligen uppfylla Kristi bud framkallade
redan tidigt i den kristna församlingen tanken på att fly
från världen, en tanke, som sedan ytterligare
förstärktes af den religiösa, känslans uppeggande. Tanken
var visserligen icke alldeles främmande för de antika
filosoferna, men först kristendomen upphöjde flykten från
världen till medel för själens frälsning.
Den omständigheten, att samhället, trots kristendomen,
icke bättrats, bidrog icke heller litet till den öfvertygelsen,
att man måste fly det för att kunna vara en sann kristen.
Bästa medlet att nå den efterlängtade inre friden erbjöd
ensamheten. I denna kunde man bäst uppfylla det
kristna idealet genom att tjäna Gud med afstående från
egendom, ära, familj och världsliga fröjder; i ensligheten
vinkade den rätta fulländningen, men icke i den stora, af
världens vågor kringsvallade kyrkan.
I Egypten och i andra delar af Österlandet
utvandrade under fjärde århundradet tusentals människor till öknen
för att kväfva alla lidelsernas och vällustkänslans
frestelser. Många drefvos dit af den sociala nöden och de tunga
bördor, som staten pålade, andra däremot af behofvet af
frid med sig själfva och med världen; somliga ville i ostörd
ro undgå alla plågor, andra åstundade att förena sig med sin
Gud. Lärda och olärda, höga och låga lefde i öknen
såsom eremiter eller i föreningar. Men äfven i dessa
föreningar var helig tystnads iakttagande plikt. Sålunda
upp-stodo eromitkolonier, i hvilka klosterlif utbildades;
Pacho-mius och hans syster Maria förenade sina liktänkande i
en gemensam boning och gåfvo de första munk- och
nunneklostren deras regel. Askesen, som visserligen icke heller
varit alldeles främmande för hedendomen, som i
afhållsam-het från sinnliga njutningar såg en särskild förtjänst,
skattades nämligen i de kristnas kretsar mycket högt, och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
