Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korstågens tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSTÅGENS TIDEHVARF.
211
Korstågens tidehvarf.
Visserligen var vidskepelsen sålunda oerhörd och tron
på djäfvulen hade tagit fruktansvärda dimensioner, men detta
oaktadt framstod likväl återlösarens bild såsom
hufvudföre-målet för åtminstone den äldre medeltidens religiösa känsla.
Tanken på frälsarens lif och lidande och att den mark han
trampat befann sig i de otrognas händer, var också till
fyllest för att framkalla ett uppblossande af religiös hänförelse,
som vederbörligen ansad af det romerska prästerskapets
händer gaf anledning till de försök, hvilka under 12 :e och
13:e århundradet oupphörligen gjordes att frånrycka
mo-hammedanerna det heliga landet.
Dessa försök ha fått namn af korstågen. Man må dock
icke föreställa sig, att dessa sällsamma tåg uteslutande
före-stafvats af religiösa skäl. Som allt mänskligt voro
be-vekelsegrunderna äfven till dem af ganska blandad
beskaffenhet, och jämte trosvarmt nit spelade äfven högst världsliga
skäl, maktlystnad och på vinst beräknade syften, en
ingalunda liten roll. För den europeiska och islamitiska
världens kultur hade de emellertid de viktigaste följder.
Jerusalem mod sina heliga orter hade alltid framstått i
mystisk glans för Västerlandets folk, och många vallfärdade
också dit för att förrätta sin andakt eller försona svår
skuld. Sedan seldschukernas mohammedanska folkstam
blifvit herrar i Mindre Asien, hade de fromma pilgrimerna
likväl haft mycket förtryck att utstå. Deras klagan öfver den
behandling de nödgats underkasta sig fyllde Europa med
förtrytelse, och i den mån den kyrkliga andan tilltog, kändes
det också allt bittrare, att den högsta gudomliga nådens stad,
den mark, som Jesus trampat, skulle vanhelgas af de otrogna,
hvarför tanken på dess befriande från dessa senares ok
ingalunda var främmande för Väster landets befolkning. En
fastare grund till dess förverkligande skapades också, då
den bysantinska kejsaren Alexius vände sig till påfven för
att genom hans bemedling erhålla hjälp mot de alltmera
på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
