Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsvägarne öfver Alperna - Städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
STÄDERNA.
fanns Sankt Gotthards pass. Länge hindrades de
vägfaran-de att använda detta pass af den vilda klyfta, i hvilken
floden Reuss brusar fram, till dess att omkring 1230 en
obekant, måhända “smeden i Urseren“, åstadkom ett underverk
på sin tid, i det han medelst kettingar, som voro fästa vid
ankare i klippväggen längst klyftan, upphängde ett
omkring 60 meter långt galleri.
Öfver stora S:t Bernhard kom man ned i Rhönedalen
och från denna in i Frankrike, där stående marknader
upp-stodo i städerna Troyes, Bar de 1’Aube, Provins och Lagny
på hvilka kläde, läder, salt, spannmål, vin, kreatur och
allehanda andra varor omsättes och hufvudaffärerna bedrefvos
af italienare och flamländare, till dess att under en senare tid
den direkta handeln mellan Italien och Flanderns städer
förmedlades sjövägen.
Jämte detta sydliga handelsområde uppstod äfven ett
nordeuropeiskt, liksom det sydländska utgånget från
städerna och deras borgare. Från denna tid började städernas
och borgerskapets betydelse för världskulturen.
Städerna. Ingenstädes utvecklade sig städerna i Europa
så tidigt och så hastigt under medeltiden som i Italien, där de
gamla romerska städerna till det mesta öfverlefvat
folkvandringarnas stormar och deras kommunala författningar
väsentligen bibehållits. Men äfven i Frankrike, Tyskland och
England hade de gamla romerska kolonierna och
ståndlägren gifvit upphof åt städer, hvilka under korstågens
tidehvarf gjorde stora framsteg. Äfven nya städer hade
tillkommit och grundats oftast kring en biskops eller annan
stormans eller kronans borg eller kring ett kloster, hvilka
ställen erbjöd största säkerheten mot öfverfall och fejder.
Sålunda kom det sig, att hvarje stad, allt efter
omständigheterna, hade till herre konungen, biskopar eller furstar.
Då man under det medeltida stadsväsendets
blomst-ringsdagar närmade sig en större stad, varseblef man
redan vid synranden dess torn, kapell och kyrkor med
sina spiror. Hvad som därnäst fängslade uppmärksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
