Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen i Tyskland - Vidskepelsen och häxprocesserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIDSKEPELSEN OCH HÄXPROCESSERNA.
263
fördes med uppfinningsrik grymhet, dödskvalen förlängdes,
under förfärliga marter, och till på köpet ledsagade man
dem med gräsligt hån.
Vidskepelsen och häxprocesserna. Ännu hade
vetenskapen icke medfört någon upplysning, hvarför också
vidskepelsen oinskränkt härskade i alla möjliga former.
Hvarje afvikelse från kyrkans lära hade grymts bestraffats med
tortyr och bål, och den till kätteriets uppspårande och
straffande tillsatta inkvisitionen hade haft fullt upp att göra
med att döma och låta bränna kättare. Men med sekternas
utrotande hade dess verksamhet af tagit, nu skulle
emellertid detta människobrännande erhålla ett ännu ohyggligare
efterspel och bålen sluka långt flera offer än förut. Det
femtonde och sextonde århundradets stora skamfläck äro
häxprocesserna.
Tron på djäflar och onda andar tillhörde de religiösa
föreställningarna och var allmänt utbredd. Själfva
vetenskapen fastställde häxväsendets begrepp, och kyrkan
upptog det i sin straffordning. Som inkvisitionen räknade
trolldom till kätteri, var det också gifvet, att den skulle
anställa rättegång mot enhvar, som ansågs befatta sig med
trolldom, och häxorna ansågos för den mest djäfvulska
sekten. Tre föreställningar förenade sig till att skapa
bilden af en häxa: förbundet med den onde för att skada
människan med trollmedel, flygandet genom lyften för att
deltaga i den nattliga djäfvulssabbaten till att bespotta
Kristus och bedrifva otukt med de onda andarne samt
slutligen förmågan att förvandla sig till djur.
Dessa vanvettiga föreställningar sammanfattades af
tidens kyrkliga lärdom i femtonde århundradet till ett
hög-lärdt system, hvilket så mycket lättare antogs som det
sammanhängde med folkvidskepelsen. Teologerna
bekämpade med detsamma det sunda förnuftets invändningar, och
där motsägelser förekommo, slog påfven Innocentius VIII
år 1484 ned dessa med en bulla, som rent af är ett hån
mot allt äfven det enklaste förstånd. Genom densamma
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
