Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vidskepelsen och häxprocesserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Vidskepelsen och häxprocesserna.
höjdes tron på häxor till en kyrkans lärosats, och två
tyska dominikanmunkar och inkvisitorer, Henrik Institoris
och Jakob Sfprenger utgåfvo 1487 i Strassburg den s. k.
Häxhammaren, Malleus maleficarum, sannolikt den
oförnuftigaste och af sky värdaste bok, som någonsin skändat pressen,
men ända till 1669 utgifven i upplaga på upplaga. Den
ohyggliga boken, ur hvilken samtidens teologer och jurister till stor
del hämtade sin visdom, anförde såsom bevis på häxornas
framfart och verkligheten af deras köttsliga umgänge med
djäfvulen en massa föregifna fall och gaf föreskrifter om huru
förfaras borde mot dem, föreskrifter, hvilka i grymhet och
gräslighet äro omöjliga att öfverträffa. De lömska och
hycklande, på ett bakslugt snärjande beräknade frågorna
förvirrade först de arma offren och invecklade dem i en
labyrint af motsägelser, ur hvilka de icke kunde reda sig,
hvarpå den fruktansvärda tortyr, den afskyvärda boken
föreskref, fullbordade verket och framtvang bekännelser om
allt, hvarom de torterade tillfrågades.
Ingen var säker för nedrig angifvelse, men de båda
munkarne riktade likväl företrädesvis hela sitt raseri mot
det kvinnliga släktet, som syntes dem mer än tio gånger
så tillgängligt för satans funder som männen. Icke ens
de bäst begåfvade inom de bildade klasserna förmådde
undandraga sig den hemska vantro, som grasserade lika svårt
och tände lika många bål i de protestantiska som i de
katolska länderna. Båda bekännelsernas domare voro lika
ifriga i sitt rysliga utrotningskrig mot de arma kvinnor,
hvilka brännmärktes såsom häxor, och med all säkerhet
kan man uppskatta offren, hvilka stundom anklagades
massvis, till många hundratusental. Två hela århundraden
skulle förflyta, innan det lyckades för några upplysta
män-nisko vänner, läkaren Weier, den holländska prästen
Baltha-sar Becker och den tyske juristen Thomasius utverka, att,
såsom Fredrik den store af Preussen uttryckte sig, de gamla
kvinnorna fingo dö lugnt i sin säng. Till den svenska
drottningen Kristinas stora heder må särskildt framhållas, att
hon i de svenska besittningarna i Tyskland, liksom inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
