Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
REFORMATIONEN.
äfven här hade kyrkan sin dryga skuld till betrycket. De
lägre klassernas hat till furstar och godsherrar drabbade
så mycket lättare äfven kyrkans representanter, biskopar
och abboter, som flera af dessa just i Tyskland voro
lands-herrar och såsom sådana beklädda med suverän makt.
Därtill kom, att just i de andliga besittningarna skatter
och andra bördor indrefvos med största stränghet, hvarför
också landtbefolkningens raseri hufvudsakligen riktade sig
mot prästerna. Städernas borgare retades ständigt af de
andligas företrädesrättigheter, och tvisterna mellan de båda
stånden upphörde aldrig. Furstarne sågo med missnöje,
att deras undersåtar gåfvo sin skärf åt aflatskrämarne och
att så mycket penningar gingo ur landet till Rom.
Slutligen klagade äfven de andliga herrarne, att de ofta rent
af ruinerades af de tunga offer, de måste göra för att vinna
påflig bekräftelse på sina ämbeten.
Man fann det slutligen odrägligt att för tillsättande och
förvaltning af kyrkliga prebenden och församlingar bero
af en utländsk, en italiensk furste, ty en sådan hade
påf-ven hufvudsakligen blifvit under renässanstiden, och
nödgas tåla öfvermodet hos dessa italienare, som nu härskade
öfvermäktigt, sedan de, som hvar man visste, förut varit
de tyska kejsarne underdåniga.
Brännbara ämnen funnos sålunda i öfverflöd, och nu
uppstod också en djärf riddersman, Ulrich von Hutten, som
satte alla klagomål mot Rom i förbindelse med de
förefintliga politiska och samhälliga förhållandena och genom sina
skrifter mera än någon annan blef reformationens
föregångare och förkämpe. För honom var Rom dödsfienden,
och med all den vältalighet, som hänförelse, kvickhet, hån
och hat förmå väcka hos en begåfvad och lidelsefull natur,
angrep han den fiende, som för honom blef det
afskyvär-daste odjur i stånd till hvarje skändlighet. Så väldigt som
han har ingen annan predikat i sina skrifter; ingen har
såsom han med större ifver och eld drifvit till den strid,
som syntes honom oundgänglig för att förstöra det
romerska fästet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
