Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den europeiska arbetarefrågan - Strejker och lockout
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STREJKER OCR LOCKOUT.
451
rudana dessa varor än voro — och att do ingalunda voro
ens af andra eller tredje kvalitet därför sörjde åter
vinningslystnaden — arbetarne hade ingen annan råd än att
taga emot dem och använda dem så långt han kunde.
Tack vare deras usla beskaffenhet voro de snart
förbrukade, om matvarorna icke rent af måste kastas bort, och
därmed var arbetaren inne på den farliga vägen att nödgas
låta förskottera sig nya varor af sin arbetslön, hvarigenom
han faktiskt blef sin arbetsgifvares slaf. Denna snygga
plundrings-metod, som fått namn af truck-systemet,
blomstrade till långt in i nittonde århundradet.
Mot så öfverväldigande missförhållanden, som
dessutom stöddes både af den vetenskapliga ekonomiens
läror och af en hård och sträng lagstiftning, som på
allt sätt värnade om den starkares rätt, men prisgaf
den svagare, förmådde den enskilde arbetaren icke hålla
den enda vara, han hade att erbjuda, sin arbetskraft,
uppe i pris eller ens värna sin ställning såsom oförvitlig
medborgare i ett lagbundet samhälle. Arbetslös, såg han
sig hemfallen till straff såsom lösdrifvare, och sålunda
lämnades han i valet att antingen utan arbete svälta ihjäl
eller se sig behandlad som brottsling. Inför detta
alternativ uppstod tanken på arbetarnes sammanslutning i
yrkes-eller fackföreningar till att. med förenade krafter kunna
bjuda arbetsgifvarne spetsen och hålla arbetslönerna
någorlunda uppe.
Strejker och lockout. Det vapen, arbetarne nu började
använda för att söka genomdrifva sina fordringar, var
arbetets inställande eller nedläggande, hvarigcnoi de ville
tvinga arbetsgifvarne i en viss industrigren att gifva efter
för deras fordringar hellre än att lida förluster genom
fabrikernas stillastående. Med stora uppoffringar och
försakelser ha sålunda arbetarne tid efter annan användt
strejken, ehuru visst icke alltid med önskad framgång. Där
arbetsgifvarne varit för kapitalstarka och hellre vidkänts
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
