Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strejker och lockout
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
STREJKER OCH LOCKOUT.
luster, som dock ingalunda varit liktydiga med ruin för
dem, än att vika för arbetarnes fordringar, ha arbetarne
varit den förlorande parten. Likaså då en strejk satts i
gång utan afseende på de rådande förhållandena eller
arbetsmarknadens ställning, ha strejkerna icke haft åsyftad
framgång.
Arbetsgifvarne ha å sin sida på senaste tiden också
sammanslutit sig i föreningar för att möta arbetarnes
anspråk och ofta besvarat de senares strejker med att
alldeles utestänga dem från arbetet, en s. k. lock-out.
Sålunda ha å ömse sidor hårdt satts mot hårdt, och ännu
stå “arbetsköpare" och “arbetssäljare“ fientligt mot
hvarandra, hvardera parten allt mera medveten om sin klass
och beredd att upptaga en allt häftigare “ klasskamp “.
Emellertid är det just denna klasskamp, dessa strejker
och lock-outer, som öppnat ögonen för arbetarfrågans
betydelse. Förhållandena ha nämligen ibland sett rent af
hotande ut, och den enskildes välfärd har satts på spel
genom boykottning, hvarigenom en för arbetarne
misshaglig person eller affär betagits möjligheten att erhålla
arbetare, material eller kunder, enär arbetaren hindrats att
taga anställning hos den boykottade, hinder lagts i vägen
för honom att erhålla det för hans yrke nödiga materialet,
då körsvenner och hamnarbetare icke velat frakta eller
lasta och lossa detsamma och arbetsplatsen blockerats, och
slutligen allmän öfverenskommelse ingåtts att icke handla
eller beställa något hos en boykottad.
Mot dem, som icke gått med på en strejk eller velat
vara med om att boykotta en arbetsgifvare, med andra ord
mot s. k. strejkbrytare ha förföljelser och trakasserier af
alla slag pågått. Arbetarne ha till och med stundom rätt
eftertryckligt låtit samhället i sin helhet känna, hvad de
betydde i samlad massa, och vid strejker, där andra
samhällslager varit på något sätt indragna såsom lidande part,
ha också meningarna varit mycket delade om arbetarnes
uppträdande. Man har sålunda kommit till den insikten,
att arbetarfrågan icke rör endast arbetare och arbetsgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
