Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägar och broar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGAR OCH BROAR.
567
lagda vägarna fåll sitt namn. Numer är Europa i
allmänhet väl försedt med goda landsvägar; ett undanlag måsto
likväl göras för det nordligaste och östra Europa, där
mångenstädes ännu primitiva förhållanden råda.
I Amerika finnas stora, ehuru icke särdeles solida
väganläggningar endast i de östra staterna, medan västern
ännu till stor del saknar ett ordnadt vägsystem. Hvad som
därstädes betecknas som en “god väg" är ofta ingenting
annat än en mycket använd hjulspårriktning. Till
personbefordran tjänar en s. k. buggy, en smal, mestadels
två-hjulig schäs föi’ två personer, med hvilken man vågar sig
in på hvilken mark som helst, eller också jämförelsevis
smala vagnar på fyra hjul, förspända med. 6—8 hästar eller
mulåsnor, hvilka likaledes färdas öfver stock och sten,
genom gles skog och forsande strömmar.
Med vägbyggnaderna går brobyggnaden hand i hand.
Äfven såsom brobyggare utmärkte sig romarna, hvilkas
verksamhet i detta afseende under den senare hälften af
medeltiden upptogs af några munkordnar, som på denna
grund erhöllo tillnamnet “brobröder". Det första samfund
af dylika “brobröder" grundades af en fransk
benediktin-munk vid namn Benezet, och samfundets medlemmar, som
buro hvit ordensdräkt med två röda brobågar och en
spetsig hammare på bröstet, ledde och öfvervakade icke
blott arbetet, utan lade själfva hand vid detsamma samt
bestridde omkostnaderna för det dels af egna medel, dels af
allmosor. På detta sätt uppstodo bl. a. år 1176 den gamla
berömda bron i London öfver Themsen, hvilken trafikerades
i mer än sex århundraden.
Ett hufvudfel hos dessa deni europeiska medeltidens
broanläggningar var, att de saknade tillräcklig
underbyggnad och att bropelarna stodo för tätt, hvarigenom vattnet
hindrades i sin framströmning och högvattnet ofta
föranledde, att hela broar eller enskilda bropelare
sammanstörtade. Man började fördenskull i 14 :e århundradet göra
bro-hvalfvens spännvidd större, och medan byggandet af
stenbroar alltjämt främjades, uppförde man i 18:e århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
