- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
106

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den gamle kastade några risqvistar i spisen, och
snart flammade en munter brasa på den nedrökta
härden.

Sedan fiskaren tillstoppat det trasiga täcket kring
sin frysande skyddling, aflägsnade han sig med fasta,
starka steg, hvilka ännu återljudade sedan han lemnat
stugan.

Knappt hade gossen hört ekot deraf dö bort, förrän
han, med täcket svept omkring sig, vacklade fram till
elden och sträckte sina små, utmagrade armar mot
lågorna.

»Herre Gud,» hviskade han, »hvad det skulle vara
grannt att se en stor, stor eld, ett helt hus, som brunne!
Hvad lågan skulle smattra och fräsa! Hur röda och
präktiga flammorna skulle stiga mot himlen! Ack,
om jag det någonsin finge skåda!»

Och barnet glömde sin hunger och klappade
händerna åt den bild, som glödde för dess fantasi. Men
snart återtog den sträfva verkligheten sin rätt: Anders
kröp ihop af smärta, stödde hufvudet mot pallen och
gret. Då, under det tårarne flöto som stridast, sänkte
sig sömnen vänligt öfver den qvalde, och en präktig
dröm flyttade honom högt öfver kojans armod, öfver
brist och hunger och lidanden.

Emellertid fortsatte Olle sin nattliga vandring till
nämdeman Pehr Pehrssons bostad. Han gick med
den raska, lidande gång, som vanligen utmärker fiskaren
och jägaren, och stod äfven innan kort vid målet.
Det var en stor byggnad, mera häntydande på
possessionaten, än bonden, med gardiner i alla fönster, hvilka
vettade utåt landsvägen, och med tegeltak åt samma
sida, under det gården fick förlusta sig i åsynen af
ett temligen skröpligt torftak. Man kunde tydligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free