Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår största kyrkosångsfråga.
Af Richard Norén.
Som diskussionsämne vid sällskapet »Kyrkosångens Vänners? 3:e
allmänna förbundsfest i Uppsala den 19—21 sistlidna augusti hade
undertecknad framställt följande fråga:
Hvad kan och bör under den närmaste tiden göras för att
främja lösningen af vår största kyrkosångsfråga: en ny svensk
psalmbok med därtill hörande urval af psalmmelodier och
dessa melodiers slutgiltiga formulering?
I stället för inledningsföredrag voro för tids vinnande följande
ledande grundtankar af mig utarbetade och framlagda.
1. »Den svenska psalmboken» är svenska folkets auktoriserade
kyrkliga sångbok för användning a) af församlingarna vid
gudstjänsterna i alla svenska kyrkor; b) af landets uppväxande ungdom i alla
svenska läroverk och folkskolor; c) i de svenska hemmen vid enskild
och gemensam andakt.
2. Såsom från denna dess bestämmelse kunna härledas de
egenskaper, som böra utmärka »den svenska psalmboken», så framgår ock
häraf den stora betydelse denna nationellt kyrkliga sångbok har ej
blott för kulten utan för hela nationens religiöst-sedliga och kyrkliga lif.
3. Att »den svenska psalmboken» af 1819, den store Wallins
dyrbara gåfva till svenska folket, trots ypperligheten i dess
hufvudsakliga innehåll, delvis icke, delvis ej i önskvärd grad äger dessa
egenskaper och framför allt saknar mycket stoff, som är oumbärligt
för nutidens personliga, församlingsmässiga och sociala kristendomslif,
har alltmera erkänts och framkallat åtgärder för dess revidering och
tillökning.
4. Med tacksamhet för hvad som af regering, kommitté och
enskilda redan blifvit i psalmbokssaken ätgjordt och med beklagande
af den stagnation, hvari densamma synes ha råkat, anse vi tidens
allvar och faror så i nationellt som religiöst och kyrkligt hänseende
oaf-visligt kräfva, att frågan på allvar tages upp igen. Hon bör dock
Kult och konst. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
