Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
kult 0c1i konst.
spiraler blott i upphöjda konturer tecknats å den af ett par
bladornament utsirade panel, som de begränsa och som mot sin mörka
marmorering lyser med en förgylld nattvardsrelief. Denna är
betydligt mer lyckad än den å altaret i Fröshult, medan däremot de
två fristående allegoriska damer, som bära symbolerna af samfällda
den evangeliska bekännelsens tre kardinaldygder och här placerats i
jämnhöjd med fönstret, tyvärr knappast i detta afseende synnerligen
skilja sig från sina släktingar i den sistnämnda kyrkan.
Under något af de år, som följa efter utförandet af detta arbete
och under hvilka vi ej ha någon underrättelse om Granlund, tyckes
denne ha lämnat hufvudstaden och slagit sig ned på den uppländska
landsbygden, antagligen väl för att vara sin växande kundkrets närmre
till hands och slippa de långa och besvärliga arbetsfrakterna frän
Stockholm. Åtminstone omtalas år 1752, då vi åter möta hans namn
och han för Biskopskulla kyrka förfärdigade ett altare, att han på
denna kyrkas bekostnad skjutsats fram och tillbaka till Norby, hvilket
Norby troligtvis, då han några år senare daterar en del skrifvelser
Uppsala, är den lilla by, som ligger strax sydväst om denna stad, i
Bondkyrke socken. Här blef han likväl ej för beständigt fäst, 0111
ock för tämligen länge. Ar 1765 uppges han tillhöra Läby socken,
men i denna tyckes han icke heller ha funnit någon fast stad, då vi
redan kort därefter finna honom inflyttad i grannförsamlingen Börje,
hvarest han slog ner sina bopålar i Broby by vid stora landsvägen
till Uppsala.* Kanhända har för öfrigt flyttningen från hufvudstaden
skett tidigare, än här antagits — mellan 1750 och 1752 —, kanhända
redan före 1747, då »Bildhuggaren Hr Granlund från Stockholm» mig
veterligt för första gången figurerar i tillgängliga kyrkopapper.
Titulaturen »från Stockholm» behöll mäster Magnus långt efter sitt
inkorporerande med landsorten — och det af tämligen lättförstådda
skäl. Att han var en praktisk man med god blick för hvad som
för yrket var gagneligt, är troligt — att han var god affärsman,
framgår af mer än en af hans penningtransaktioner. Vill man för
öfrigt roa sig med gissningar, kan man ju för afflyttningsåret antaga
år 1748 eller 1749, då predikstolen i Giresta kom till, om man
nämligen vill lägga någon vikt vid det faktum, att det från och med
denna tidpunkt ej längre var den stockholmska predikstolen, som
* Se sockenstämmoprotokollen för Skånella kyrka d. 29 mars 1767 och för
Danmarks kyrka d. 13 mars 1768, hvari Granlund i och för framskaffandet af ett. af
kyrkan bestämdt arbete »förbehöll sig . . . få så många par hästar till Börje och Broby
by . . ., som kunde behöfwas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
