Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kristens värdesättning af det estetiska. ioi
den senare det härledda. Ty konst är ombildad natur. Konsten är
ett försök att i en bild eller i en stämning fasthålla och framställa
skönhetsvärlden. Det skönhetsintryck, som t. ex. en solnedgång gör,
kan fasthållas och återgifvas af målarkonsten. En stor bedrift eller
tilldragelse kan återgifvas och framställas af olika konstarter, både
af målarkonsten, poesien och musiken. Måleri och plastik verka
genom bilder, musik genom stämningar. Arkitekturen står måhända
närmare musiken än plastiken; man har ju t. ex. kallat domen i
Milano för »frusen musik». Och poesien, ordets konst, verkar såsom
den yppersta både genom bilder och stämning.
Såsom det i Nya testamentet icke talas direkt om naturens
skönhet, så lär man icke heller där finna något om konsten, bland
annat väl äfven därför, att judafolket i det hela taget icke förstod
sig så mycket på konst. Och dock är det en konst, hvari detta
folk öfvergick alla andra — ordets konst. Mose, David, profeterna,
evangelisterna, Paulus öfverträffas icke i tankens djup, i känslans
fullhet, i framställningens kraft och skönhet af något annat folks
diktare. Än är deras stil sublim, än är den djupt naiv. Blott en
enda har öfverträffat dem alla, — han, hvars namn till och med är
»Ordet», ordet frän evighet. Hvart ord, han talat, har burit
skönhetens konungadräkt, har varit det fullkomliga ordets konst.
Det är då inte blott lofligt och tillåtligt att älska det sköna
öfverallt, hvarhelst det möter oss, utan vi äro väl till och med etiskt
förpliktade därtill. En människa utan poesi och skönhetssinne blir
alltid ett stycke af en kälkborgare. Och de bästa kristna ha icke
varit några kälkborgare. Öfver en augustinus, en Frans af Assisi,
en bernhard af Clairvaux, öfver luther och öfver deras lif ligger
äfven det skimmer och behag, som kommer däraf, att de voro
poetiska naturer med sinne för det sköna.
Konsten har en utomordentlig makt öfver människor. Huru
många ödelagda lefnadslopp, hvilken hopad själaskada tron I icke,
den dåliga litteraturen har för vållat! Men ligger det makt i den
däliga konsten, så ligger det sådan äfven i den goda konsten. Hvad
finns här på jorden, som kan skänka sä rena och ädla glädjestunder,
lyfta en själ så högt opp öfver det tunga och låga som konsten?
Den som har suttit i en af utlandets stora domkyrkor och hört
orgeln spelas af en mästarhand, han vet något om, huru toner kunna
tjusa och hvad de kunna förtälja. Än är det en syndare, som
ligger pä sitt ansikte inför Gud: konung David, Maria Magdalena,
jag själf. Än stiger det som en klagan och jämmer från tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
