Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKER OCH TIDSKRIFTER.
143
niken. Fördomsfria och raskt gjorda äro ofta hans omdömen i
afdelningen Måleri. Att de nyligen bekantgjorda intressanta
Hamburger-målarne frän c. 1400 Meister Bertram och Meister Franke nämnts
och karakteriserats, visar, hur intimt författaren lefver med sitt lands
konsthistoriska forskning. Bokens användbarhet ökas genom ett rikt
sakregister samt med ett register öfver helgon och en
nyckelförteckning öfver deras attribut. De båda sistnämnda dock väl knappa.
Arbetets pris är 28 Mark.
Ehuru icke alls vidrörande Sveriges konsttopografi har boken
dock stort värde äfven för den, som mera uteslutande studerar svensk
kyrklig konst. Särskildt äro ju de nordtyska kyrkliga konstskatterna
att föra till samma klass som en stor del af de svenska. Att Bergner
konsekvent medtager äfven 1500-, 1600- och 1700-talens kyrkliga konst
bör bidraga till att öppna ögonen äfven på hans svenska läsare för
de icke medeltida konstperiodernas värde.
Med sorg måste man säga sig: en dylik öfversikt, som gifver en
värdefull föreställning om hela ens lands förråd af kyrklig konst, är
ännu absolut omöjlig i Sverige. Inventariseringen af landets
konstskatter — den nödvändiga förutsättningen för en topografisk
öfversikt, som gör anspråk på någon tillförlitlighet — är i Sverige knappt
mer än påbörjad. Läser man hos Bergner förteckningen öfver de
tyska inventarisationsverken — öfver en sida fylld af boktitlar;
ensamt öfver Mecklenburg föreligga t. ex. fyra band, hvartdera minst så
stort som det här anmälda verket —, kan man icke undgå att med
beklagande tänka på hvilket ringa intresse som här i landet offrats
på förtecknandet af våra dock så rika kyrkliga konstskatter.
The Burlington Magazine. Januari—oktober 1905.
Af innehållet i denna Englands största konsttidskrift skola ett
par bland de för den kyrkliga konsthistorien viktigaste artiklarna påpekas.
1 juni- och augustinumren ger jf. G. Robinson viktiga uppslag i
frågan om den berömde 1400-talsmästaren »Der Meister von Flémalle’.
Mannen hör till de anonyma konstnärspersonligheter, som konstruerats
fram ur en grupp liknande verk. Särskildt ha tyska konsthistoriker
utmärkt sig genom skapandet af dylika abstrakta personligheter,
hvilka naturligtvis för redans skull måste förses med något namn,
ofta lånadt från den ort, där deras bästa eller först bekant vordna
arbete befinner sig. Der Meister von Flémalle kallades först Der
Meister von Mérode, eftersom ett särskildt vackert arbete af hans
hand befann sig i en grefvinna de Mérode’s ägo. Dä grefvinnan
emellertid började neka vetenskapens utsände att granska och
fotografera hennes skatt, togs denna ära från henne, och konstnärens namn
blef i stället »Mästaren från Flémalle» efter ett kloster i Belgien,
från hvilket ett par taflor, som nu finnas i Städelsches Institut i
Frankfurt, skulle stamma. För ett par år sedan ansågs mästaren ännu all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
