Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier i i.unds domkyrkas historia.
253
gifning skulle nöjt sig med att pä detta sätt personifiera en hel
befolkning; jag menade det vida sannolikare, att man i »Finn figuren» velat
gifva bilden af en man, som haft med kyrkans byggnad att skaffa.
»För denna tids okultiverade befolkning måste denna krypta hafva
förefallit nära nog som ett underverk; de andlige själfva, som sett
världen, gåfvo arbetet sitt erkännande, dä de i kyrkans minnesböcker
tecknade byggmästarens namn. I de stora domerna i söder hade de
sett byggmästarnes bilder sida om sida med helgonens och
konungarnes. Hvad låg närmare, än att de också läto sätta Donati bild,
stödjande och upprätthällande, på en hedersplats i hans kryptkyrka?»
Men jag framhöll också, att alltsom tiden gick och det verkliga
namnet pä denna Donati bild föll i glömska, jättesägnen sköt växt
och spirade upp omkring den. Som i det gamla Hellas trädde
ky-klopen fram. Och i byggmästaren, som stod vid kolonnen, kom
befolkningen inom kort att se den jätte, om hvilken sägnen berättade,
att han byggt kyrkan.
Hr Wåhlin kallar denne min Donatus »en skäligen tarflig
personlighet». Och han motiverar detta med en fråga: Huru är det ens
tänkbart, att byggmästaren skulle, under det att ingen annan figural
skulptur förekommer i kryptan, kunna vilja sätta sin egen bild i
kroppsstorlek på en hvalfbärande kolonn och kröna ensamt denna
kolonn med ett rikt utsiradt kapitäl?» »Skäligen tarflig personlighet»
eller icke — sådan var uppfattningen urder medeltiden, att det var
mer än tänkbart. Men hr Wåhlin, som förmodligen funnit, att jag icke
uttalat mig i detta subtila spörsmål, går vidare och förklarar, att om
de andliga själfva »ombestyrt bildens resande i afsikt att hedra
Donatus, så få vi väl antaga, att en sädan hedersbetygelse tillfallit
honom först efter hans död (som ju inträffade i andra tredjedelen af
noo-talet) eller i hvarje fall först sedan kryptan blifvit färdig, ty
förrän de sett hans verk, hade de väl ingen anledning att pä ett sa
enastående sätt prisa mästaren.» Jag är tyvärr icke lycklig nog att
som hr Wåhlin veta, när Donati död inträffade, och jag ser icke
heller någon nödvändighet antaga, att bilden tillkommit först efter
denna, knappast först sedan kryptan blifvit färdig. För mig äro
dessa förhållanden öfverhufvudtaget fullkomligt obekanta. Jag har
blott sagt, att bilden af mansfiguren är »ungefär samtida med
byggnaden själf», ett uttalande, hvars tidsangifvelse hr Wåhlin inexakt
återger.
Frän »Finn»bilden öfvergår min »granskare» till en betraktelse öfver
kvinnofiguren i kryptkyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
