Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Runeberg och litteraturkritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Runebergskulten.
Det var i dessa fall alls icke tal om någon sådan osjälv-
ständighet som kunde anses moraliskt, eller ens litterärt kom-
promettera sin författare. Anmälaren i Nya Argus hade vis-
serligen, med ett måhända alltför oförsiktigt uttryckssätt, be-
tecknat Elgskyttarne som en »imitation efter Hermann und
Dorothea av Goethe eller Luise av Voss». Men att han ingalunda
förbisett diktverkets nationella karaktär ådagalägges av vad
han redan i följande mening framhåller: »Finska allmogens
„seder och levnadsförhållanden framträda i denna idyll, i
„raska livliga drag, och framställa en så ny värld och en så
„vitt skild från vad man är van att träffa i något annat lands
„poesi, att poemet även i denna hänsikt får ett eget intresse».
—• När Heimdalls kritiker, som nu liksom tidigare var Rydqvist,
upptog dikten till behandling, förtydligade han alldeles sär-
skilt, huru man enligt hans mening borde uppfatta förhållan-
det mellan Elgskyttarne och de tyska poemen. Han anknöt sina
betraktelser vid recensionen i Nya Argus. »I ett annat blad»,
så begynte han, »har blivit sagt, att Elgskyttarne är en efter-
„bildning av Voss’ Luise och Goethes Hermann und Dorothea.
„ Ingen som läst de tyska dikterna kan undgå att göra samma
„anmärkning.»* Men efter detta fastställande framhöll han
uttryckligen, att det icke var i någon klandrande mening han
påminde om Voss och Goethe, och att Runebergs dikt, om än
* För att inse huru det för de svenska kritikerna låg nära till hands
att vid tal om Elgskyttarne åberopa de Voss’ska idyllerna, behöver man
icke annat än på måfå läsa några av de utförliga möbel- eller husgeråds-
skildringarna hos den tyske skalden. Vem tänker icke på inlednings-
raderna till Elgskyttarne när man i Franzéns översättning av den Voss’ska
dikten Den sjuttionde födelsedagen stöter på följande rader:
Mor hade hängt för fönstren och sängen rena gardiner,
sopat golvet, bestrött det med granris, brett över bordet
den rödblommiga duken och blåst på det rara citronträt
dammet av löven. Också levkojorna blåste hon rena,
glad, att de knoppades re’n. På hyllorna glänste, av engelskt
tenn, blankskurade fat och tallrikar. Över dem stodo
muggar av blått porslin, och under dem hängde en eldtång
jämte en prydelig aln, ett besman och mangel och strykjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
