Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Runeberg och litteraturkritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och litteraturkritiken. 43
Finlands plats i Verldsliteraturens historia, i vilken artikel
några misstag och förbiseenden i det svenska arbetets ka-
pitel om Finland blevo tillrättalagda, i en hetsig och ett grand
klanderlysten tonart. Något som särskilt synes ha väckt
skribentens ogillande var att Ahnfelt, vilken icke velat betrakta
Elgskyttarne såsom Runebergs haltfullaste och egendomligaste
verk, påstått att »icke så litet av den vossiska idyllen ligger
på bottnen av denna dikt». »Vilka grunder», så heter det i
Helsingfors Dagblad, »författaren kan ha för ett dylikt ab-
,,surt påstående är svårt att gissa, ty om den hedersmannen
,,Voss uppstode ur sin grav och infördes bland „Elgskyt-
,,tarnes” herregårdstorpare och arkangeliter, skulle han helt
„visst vid underrättelsen om att desse i botten vore hans
„barn, vara den förste att utropa: ,,Potz tausend Donner-
„wetter, haben wir das alles gethan».
Då artikelförfattaren i Helsingfors Dagblad uttalat sin för-
våning över att så många fel fått ingå i kapitlet om Finland,
oaktat detta kapitel uppgivits ha granskats av en litteratör i
Helsingfors, såg sig »Den finske granskaren» föranlåten att
den 12 november publicera ett Oenmäle till Recensenten av
artikeln Finland i Verldsliteraturens historia. R. A. Renvall
(enligt en anteckning i Universitetsbibliotekets exemplar av
Helsingfors Dagblad är det han som varit den finske granska-
ren) tillbakavisar i detta genmäle en god del av de framställda
anmärkningarna. Och när han kommit till frågan om det
Voss’ska inflytandet säger han, utan att försöka försvara den
ett grand olyckliga formuleringen av Ahnfelts påstående:
»Frändskapen med Voss och möjligheten av att Runeberg
„av honom tagit något intryck är dock en tanke, som så många
„gånger blivit uttalad, att det blott kan väcka förvåning att
,,recensenten icke har någon aning därom. T. o. m. Scherr,
„som dock sannolikt har sin notis från andra eller tredje
„hand, talar om Runeberg »dessen Epen und Idyllien in Manier
„und Form an unsere Kosegarten und Voss erinnern».
Med sitt åberopande av »den många gånger uttalade tan-
ken” om de intryck Runeberg möjligen mottagit från Voss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
