Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Runeberg och litteraturkritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runeberg och litteraturkritiken, 59
Om Kung Fjalar hade Strömborg icke i Sveriges press an-
träffat mer än en kort artikel i Uppsalaorganet Intelligensblad
och en i Svenska Biet publicerad hyllningsdikt Till Kung
Fjalars Skald. Han frågade sig därför om man måhända, med-
veten om den i Finland framhållna motsatsen mellan Rune-
bergs dikt och Frithiofs Saga, hade undvikit att berömma
Kung Fjalar för att icke därmed kränka Tegnér. Men han
framhåller uttryckligen, att han icke i den svenska pressen
påträffat några direkta uttalanden som skulle motivera en
sådan tolkning »och icke heller hört Runeberg eller någon
,,av hans närmaste antyda något dylikt». Söderhjelm åter
anser att den ringa uppmärksamhet man visat Kung Fjalar
»kan ha berott på en tillfällighet, och icke nödvändigtvis
,,behöver förklaras som fruktan för konkurrens med Tegnér».
Och Söderhjelm har vidare, i den andra upplagan av sin bok,
kunnat hänvisa till en av Strömborg förbisedd, genom fyra
nummer av Svenska Biet fortsatt recension, författad av R.
Cederström, som med sin blotta förekomst gör hela den Ström-
borgska hypotesen rätt överflödig. Denna långa och ingående
artikel, som undgått Strömborgs uppmärksamhet, omtalas i
Helsingjors Tidningars anmälan av Kung Fjalar, och åberopas
av Helsingjors Morgonblad den 9 sept. 1844 som ett bevis att
man i Sverige var »stolt och fördomsfri nog att anse den
,,Svenska Parnassen tillräckligt rymlig för varje litterär stor-
„het, utan att de gamla behöva maka åt sig». *
Efter Sägnernas utkommande år 1848 var kritiken i Sveriges
press så gott som enstämmigt berömmande — med undantag
endast för den famösa uppsats i Aftonbladet, i vilken det ut-
talades tvivel om att Fänrik Stål »skulle bli långlivad eller få
* Som exempel på privatomdömen om Kung Fjalar kan man åbe-
ropa fru Sophie von Knorrings brev till Snellman av den 11 juli 1845,
i vilket den berömda romanförfattarinnan sänder ,,en livlig hyllnings
hälsning till Runeberg” och omtalar att „Vi läste hans Fjalar med stor
beundran i höstas” — samt ett av professor Albert Nilsson offentliggjort
Tegnéruttalande (nedskrivet under skaldens sista levnadsår), som vittnar
om en fullständig oförmåga att uppskatta storheten i Runebergs dikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
