Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hyllningar i Sverige och i Finlands landsort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hyllningar i Sverige och i Finlands landsort. 183
redan den 8 juli avlägga ett besök och den 9 intaga middag
på Rosendal. Om bekantskapen med honom, som skulle
bliva konung Karl XV, finnes det för övrigt ingenting annat
att anteckna än att Runeberg senare fick mottaga mål-
ningar och böcker av den höge dilettanten, samt att denne
låtit någon av sina vänner veta att ,,den där Runeberg”
tycktes honom vara „en förbannat duktig karl”. Däremot har
samtalet under audiensen hos Oscar I blivit noggrant refe-
rerat, dels i en annotation av Runeberg själv, dels i en dag-
boksanteckning av v. Beskow, som naturligtvis var närvarande
vid tillfället.
Enligt v. Beskow gav konungen s/4 timmes audiens, ,,och
„talade utmärkt väl i alla ämnen, vetenskapliga och vittra,
,,politiska, sociala och militäriska”. Detta stämmer i huvud-
sak överens med Runebergs uppteckning, i vilken alla de olika
samtalsämnena uppräknas i korta rubriker. Den ena som den
andra källan angiver, att om det ock var konungen som förde
ordet under de tre kvarterna (Runeberg själv bestämde för
övrigt tiden till „väl en timme”) så försummade Runeberg
ingalunda att göra sina inlägg i konversationen. Av allt att
döma hade de två herrarna rätt mycket att säga varandra,
och deras åsikter stämde i många stycken överens. Efter det
Runeberg tackat för Nordstjärneorden, och konungen på hela
sin familjs vägnar uttalat beundran för Runebergs diktning,
övergick samtalet till de stora politiska tidsfrågorna. Mo-
nark och gymnasierektor bytte tankar om de revolutions-
rörelser, de var på sitt verksamhetsområde haft en liten känning
av. Man vågar naturligtvis icke påstå att Runeberg direkte
kände sig påmint om vad han upplevat under det oroliga året
1848, men man kan i alla fall föreställa sig att erfarenheten från
skolstrejken i Borgå gjorde det lättare för honom att sympa-
tisera med Oscar I, när denne utlade de bekymmer som vållats
honom av Thrane och hans anhängare i Kristiania. Så visst
som tidsvågornas svallning kan ha varit lika kännbar i en liten
krets som på de vida vattnen, kunde Runeberg med en viss
fackmannainsikt uttala sig om huru vilseledda massor skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
