Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hyllningar i Sverige och i Finlands landsort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hyllningar i Sverige och i Finlands landsort. 193
Man ser huru erinringarna om Almqvist oavlåtligt i män-
niskornas sinnen vävde sig samman med intrycken av Rune-
bergs besök i Stockholm.
Denna kväll, den 30 juni, dröjde Carlén likväl så länge
borta, att Emilie tröttnade att vänta och gick till sängs utan
att ha fått sin spända nyfikenhet tillfredsställd. Hon som-
nade, säger hon, ,,och vaknade därefter vid någonting så ovan-
„ligt, att hon hade kunnat tro sig drömma, om ej saken varit
,,så tydlig. Det ljöd nämligen från salongen en livlig konversa-
„tion, vari en hel del utrop av husets herre tillkännagav, att
„han denna gång måtte hemfört en gäst av de rätta »prima
„lotterivinsterna». Men vem var det då som skulle mottagas
„mitt i natten? Och nu öppnades glasdörrarna till balkongen.
„Jag hörde stolar och det vanliga lilla bordet utflyttas. Man
,,ärnade således ordentligt etablera sig därute, och den andra
,,rösten av de talande tillkännagav belåtenhet med effekten
„av ljusskenet från rotundan — Drottning Kristinas före detta
„mjölkkammare —- vilket sken poetiskt strömmade ut i egen-
„skap av flaxande lyktgubbar, medan skenet från månen lade
,,breda månvägar över och under de gamla lindarnas kronor.
»Det här är då verkligen fantastiskt», sade jag för mig
„själv, och så trängde en fin cigarrdoft in, som ytterligare
„bevisade att jag ej drömde.
,,Men nu hördes min mans steg från salongen komma in
,,åt hans arbetsrum, och därifrån till kabinettet, mitt arbets-
„rum, i vars inre dörr han stack fram huvudet mellan dörr-
,,draperiet.
»Du har säkert hört oss» viskade han med tydligt förtjust
„och glädjefull röst. »Kan du gissa vem som är här?»
»Nej, det kan jag visst icke, men jag tycker...»
»Det är någon som jag denna afton råkat vara i sällskap
,,med ... Det är Runeberg.»
»Omöjligt, vid denna tid.»
»Jo, jo, det är säkert. Låt mig veta om jag behöver väcka
mamsell för att få punsch och glas.»
»Så här dags?»
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
