Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Hyllningar i Sverige och i Finlands landsort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Runebergskulten.
»Ja vi skola sitta på balkongen, men var få vi det be-
„hövliga?»
»I salsskänken, så vida du vill hjälpa dig själv, eljes går
„mamsell gärna upp tio gånger för att få se Runeberg.»
»Det var förträffligt! I morgon råkar du honom hos Mellin.
„Men jag skall redan nu, å dina vägnar, bjuda honom till oss
„i övermorgon.»
»Ack, vänta, vänta då, icke kan jag nu genast besluta,
,,det har en sådan pretention med sig, om än så här i flykten,
,,att rangera en supé för en dylik notabilitet.»
„Jag talade, efter vad jag snart fann, endast för skuggan
„av dörrdraperiet mitt emot mig, och då det ej tjänade till
„något, lyssnade jag i stället till rösterna från balkongen,
,,och gladde mig åt att så snart få se den mystiske gäst, vars
„namn Mellin icke velat omtala. Jag gladde mig även inner-
,,ligt åt att min man hade den lyckan att så alldeles för sig
,,själv, och på ett så originelt sätt, få råda om den ryktbare
,,mannen.”
Det har tett sig nödigt att fullständigt anföra denna be-
rättelse, dels därför att endast ett litet fragment av den blivit
meddelat i de Biografiska Anteckningarna, dels och framför
allt därför att Strömborg icke synes ha gjort full rättvisa åt
fru Carléns skildring. Han tycker sig i sättet att omtala Rune-
bergs första besök i det Carlénska hemmet förnimma ,,en
halvt humoristisk, halvt sarkastisk ton”, som „låter ana att
,,hon ingalunda fann sig smickrad av detta besök”. Tolkar
man texten utan någon förutfattad mening, så kan man likväl
svårligen i densamma inlägga vare sig sarkasm eller missnöje.
Vi läsa ur orden ingenting annat än oförställd beundran för en
skald, av vars verk fru Carlén i sin egen alstring mottagit
starka inflytanden; stolthet över att hennes vackra parkvy
vunnit Runebergs erkännande (i sitt kapitel om Almqvist
talar hon om huru dessa alléer ,,en annan afton skulle från
,,samma plats betraktas av Finlands odödlige skald Runeberg”);
och unnsam glädje över att hennes slarver till make fått utöva
gästvänskap gentemot den store. När Strömborg inlagt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
