Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Runebergs levnadsafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runebergs levnadsafton. 233
rare uppmärksamma all den fostran och väckelse, som åhö-
rarna fingo mottaga medan de lyssnade till Runebergs samtal.
Det måste väl städse, säger man sig, i taffelrunden ha funnits
åtminstone någon, hos vilken orden icke föllo på hällebärget.
Därtill behövdes ju endast att Runeberg för tillfället hade hos
sig den ena eller den andra av de män, som på 1850-talet hade
slutit sig till hans krets: Fredrik Julius Petersen, som i början
av år 1856 blev lärare vid gymnasiet, och som inom kort blev
Runebergs högst skattade umgängesvän; den unge poeten
Mörtengren, som från år 1857 intill sin död år 1862 rörde sig
nästan som en son i hemmet; eller den mest trofaste av alla
lyssnarna, Strömborg, som år 1872 med ett besök vid Rune-
bergs sjukbädd högtidligen begick 15-års minnet av den första
natt han vakat tillsammans med Runeberg, som i sina anteck-
ningar skildrat så många samkväm i skaldehemmet (för Adolf
Ivar Arwidsson år 1858, för Pacius år 1859, och för A. E.
Nordenskiöld år 1862), och som vackrare och kärleksfullare
än någon annan har karakteriserat den Runebergska samtals-
konsten.
Av Strömborgs berättelse framgår det emellertid, och det
är detta vi här ha att understryka, att Runebergs samspråk
ingalunda hade varit förslösade ens om någon bland de av
Topelius uppräknade åhörarkategorierna ensam för sig hade
varit företrädd i den krets, där han förde ordet. När han
i ord „mer målade än systematiskt utlade sina tankar”, be-
rörde han, säger Strömborg, icke blott litterära ämnen, utan
även livets högsta och viktigaste problem. Även där oemot-
tagligheten förefallit att vara störst •—■ och i fråga om poesins
och tillvarons högsta problem kan en sådan oemottaglighet
måhända vara lika stor hos docenter och gymnasielektorer som
hos länsmän och ryska köpmän — kunde Runeberg väcka ett
slags gensvar hos sina åhörare. Han ägde, såsom hans hustru
uttryckt det (med ord som påminna om Ibsens bekanta dikt
I en komponists stambog) en »märkvärdig förmåga att slå eld i
„folk, så att om de voro hurudana flintor som helst, så gnistrade
,,de i Runebergs sällskap».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
