Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kultplatser och platskulter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*1.
4
shu
Hi
358 Runebergskulten.
151
snarare hans hjältedöd har föranletts av ett sista, sublimt
missförstånd. Men när Runeberg låtit den stora humorn spela
över gestalten, d. v. s. när han ända till det sista låtit de upp.
höjda dragen kämpa om företrädet med de komiska, så har
han tillämpat ett förfaringssätt, som härledde sig ur hans egen
innersta och mest personliga livsuppfattning. Med den anti-
intellektualistiska åskådning som var hans, var det för honom
lockande att skildra en man, som var enfaldig, och som dock
i all sin enfald såg det rätta så mycket klarare, och förverk-
ligade det så mycket fullkomligare, än någon av jordens kloke.
Det gives ingen anledning att förutsätta, att någon historisk
tilldragelse eller någon verklig person utgjort modell för
dikten. Och om Runeberg hört talas om några krigare från
1808, som uppträtt på samma sätt som Sven Dufva, så gåvo
dylika berättelser honom endast en yttre anledning att be-
sjunga en personlighet, vars förhärskande karaktärsdrag voro
förebildade, dels i en gammal litterär tradition, dels, och fram-
för allt, i hans egen åskådnings idealgestalter. Om Sven Dufva
måste det, så säger man sig, i än högre grad än om någon
annan av fänrikarna gälla vad skaldens hustru skrivit om hans
sätt att dikta sina Sägner. »Till de namnlösa hade han ock
,,sällan haft någon personlig förebild. De voro vanligen per-
,,sonifikationer av en eller annan sida av vad han i sin själs
,,föreställning såg och ansåg som sant och verkligt.»
Ett betraktelsesätt likt detta var emellertid främmande
för Rancken, som byggde sina undersökningar på förutsätt-
n’ngen, att en verklig Sven Dufva stode att uppleta i krigs-
handlingarna. Och han lyckades även få tag på en soldat i
Mustasaari (Korsholms) kompani, som sårats i affären vid
Virta bro, och vars karaktärsdrag enligt Rancken syntes
stämma överens med Sven Dufvas väsen. Med ett felgrepp,
som upprepats av senare författare, blev Sven Dufvas „spång”
förväxlad med bron vid Virta, ehuru, såsom doktor Ruth
Hedvall och rektor Eirik Hornborg framhållit, denna måste
ha varit alldeles för bred för att en ensam man på den hade
förmått avvärja en fientlig trupps anfall. Att diktens hjälte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
