Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Reaktion mot Runebergskulten — Kultens framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 Runebergskulten.
Denna ömtålighet hos de mest hängivna Runebergs-
beundrarna kom ånyo till synes i en polemik, vilken föranletts
av de föredrag, Björnson under sitt Finlandsbesök höll i
universitetets solennitetssal. Om det andra av dessa föredrag,
det om Gambetta, publicerade Bernhard Estlander i Finsk
Tidskrift en lång, ytterst förringande artikel, som vittnade
om oförmåga att uppskatta det egenartade i Björnsons väl-
talighet. Det orättvisa i omdömena, och kanske än mer det
försmädliga i tonen, uppkallade Hjalmar Neiglick till att
under signaturen „Läsare af Finsk Tidskrift” i de dagliga
tidningarna publicera en skarpt formulerad protestskrivelse.
Protesten blev icke obesvarad av artikelförfattaren, och
så utvecklade sig mellan de två unga männen ett häftigt
meningsbyte, i vilket motsatta världsåskådningar bröto
sig mot varandra, och i vilket även Runebergsminnet blev
indraget. Estlander, som naturligtvis väl visste vem hans
motståndare var, tog nämligen vara på tillfället att i sin
kontrareplik rikta ett angrepp på Neiglick för det tal, denne
hade hållit vid medborgarfesten för Björnson. Det var stö-
tande, sade han, att en talare kunnat i norrmannen hylla
diktaren »som hos oss inverkat på ungdomens utveckling mer
än andra nordiska skalder», ehuru Runebergs gravvård av-
täckts endast för några dagar sedan och ehuru Topelius satt
till bords vid festen.
Estlander förstod till fullo vilket allvarsamt hugg han
härmed riktade mot sin motståndare, och denne insåg å sin sida
nödvändigheten av att väja undan för ett angrepp som detta.
När „Läsare af Finsk Tidskrift” bemötte svaret på protesten,
var han angelägen om att framhålla hurusom festtalaren —•
med vilken han nu blottställde sig som identisk — fått sina ord
orätt återgivna i referaten. „Talaren i fråga”, så läser man i
„den sena nattens timme, utan blott för att lysa frid och välsignelse
„över hans vila, ville han nu sakta bedja en och var i tankarna bringa
„en hälsning till Johan Ludvig Runebergs sjukläger.”
Detta bör väl mer än uppväga Björnsons uraktlåtenhet att hos Ernst
Rönnbäck förhöra sig om Runebergs hälsotillstånd.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
