Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S. 411. Böök, Fredrik, Svenska studier i litteraturvetenskap. 1913.
ss. 33—39. — Sylwan, Otto, Till Runebergs världsåskådning. Edda.
1917. ss. 89—100.
S. 415 r. 11 uppifr. Jfr G(rönstrand), H., Små reseminnen. III. i
Tidskrift för folkskolan. 1897. ss. 52—58. Mot de i denna uppsats
framförda pacifistiska yttrandena inlade professor I. A. H(eikel) i samma
tidskriftsårgång ss. 85—86 en gensaga under rubriken Konsekvens!
Grönstrand svarade med en Replik till I. A. H. ss. 105—107, i vilken han
bland annat yttrade: »Jag är nämligen, å ena sidan, fullt övertygad
därom, att namnet Runeberg skall nämnas med aktning ännu på en
tid, då mänskligheten fullständigt tillfrisknat från sin långa och svåra
barnsjukdom: krigsgalenskapen. Men å andra sidan tror och vet jag,
att man dåmera icke skall låta eleverna i Finlands skolor vare sig läsa,
deklamera eller sjunga Björneborgarnas marsch.» På denna
trosbekännelse svarade professor Heikel med en uppsats Fänrik Ståls Sägner
som skolbok (samma tidsskriftsårgång ss. 113—115), i vilken man läser:
»Runeberg var en för kärnsund natur för att uppgå i sjukliga drömmar
om världsfred och i allmänna fraser uppmana till arbete för
mänsklighetens utveckling».
I ett finskspråkigt litterärt album, utgivet av folkhögskolan i
Äänekoski, Kosken kuiskeita, Muistoja Äänekosken äyräiltä vv. 1894—1898
(1899) publicerade signaturen P. A. en uppsats Runebergin sotaisuus, i
vilken han, polemiserande mot ett yttrande av Sonja Kovalevski,
framhåller att krigshetsarna aldrig för sina syften skola kunna begagna sig
av Runebergs diktning.
S. 415 st. 2. Jfr Maiden ja merien takaa. 1865. Nr. 4—5; Suomen
Kuvalehti. 1874. 15 febr.; Hämäläinen. 1877. 17 maj; Aspelin-Haapkylä,
Eliel, J. L. Runebergin suomalaisuus, Suomi. IV:2. 1904 och Tuleeko
suomalaisten ylioppilaitten juhlia Runebergin muistoa? Aika. 1909. ss.
573—579; Koskenniemi, V. A., Runebergin muisto. Aika. 1922. ss. 39—42.
Snellmans uppträdande vid Tavastländska avdelningens årsfest år
1876, varom man icke finner några upplysningar i huvudstadstidningarna
eller ens i Snellmansbiografin, omtalas i ett Brev från Hufvudstaden,
tryckt i Borgå Bladet för den 22 november 1876. Här får man emellertid
icke veta, vem som författat dikten, och man får ej heller veta, att de
i densamma utmärkta männen voro personligen inbjudna gäster vid
festen. Om allt detta finner man emellertid upplysningar i en artikel av
Wilho Soini om tavastlänskt studentliv på 1870-talet, tryckt i
studentalbumet Kaikuja Hämeestä. IX. 1929. ss. 54—66. Soini försvarar
Cajander, av vilken man enligt hans mening icke kunde begära, att
han skulle hyllat andra än de inbjudna gästerna. Han påpekar
särskilt den upprörda ton, i vilken Snellman riktade sina förebråelser mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
