Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 49 —
Träd fram med slutna hjelmen du man, hvars dåd
Blott svagt med tungans gissel jag agar,
Ett annat språk jag önskar alt tala nu,
Med skarpare ägg det biter kanske.
Träd fram, din fader kallar dig nu till strid,
Det svärd, han gaf dig, blotta mot honom;
Om ej, så kom förkrossad och böj ditt knä,
Och dö med försonad skuld vid hans fot.
Han slöt. Ett sorl, som suckande vågens, dåft,
Dog långsamt bort bland kämparnes skara,
Och tyst, förfärlig, hotande, ensam stod
Än qvar i sin väntan Gauthiods kung.
Då lade Hjalmar, segraren, svärd och sköld
På blodadt skeppsdäck tigande neder,
Och trädde vapenlös för sin fader fram,
Och böjde i vördnad knä vid hans fot.
Och Fjalars klinga glänste mot qvällens sol,
Mot sonens hjessa styrde ban hugget;
Det föll med kraft, gällt klang det i stålblank hjelm;
Men ynglingen stod orörlig ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
