Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXII. Om kunskapens gränser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
mänskliga kunskapen i dess helhet, sådan den faktiskt föreligger,
visar det sig vidare, att den bäres upp af en stomme eller är
liksom samlad kring en kärna af på samma gång objektivt allmänna
och subjektivt allmängiltiga grundbegrepp, hvilka visserligen i och
för sig äro mycket abstrakta, men i regeln förekomma utpräglade
i ett bestämdt system af kunskaper; dessa begrepp äro de s. k.
kategorierna. Vi behöfva här icke inlåta oss på frågan om dessas
ge-nesis — därmed hafva vi sysselsatt oss tillräckligt i det
föregående 1 — utan konstatera endast deras tillvaro och den betydelse,
de äga för kunskapsprocessen. Utgör det omnämda materialet det
objektiva utgångsgrundlaget för all kunskap, och äro lagarna och
normerna regulativa principer för medvetandets
kunskapsvärksam-het, så äro kategorierna att betrakta som de relativt konstanta,
för öfrigt mer eller mindre innehållsrika begrepp, med hvilka
medvetandet nolens volens måste laborera. Visserligen är det icke
absolut omöjligt att abstrahera bort från vissa kategorier, t. ex. den
senast behandlade väsenskategorien, men i samma mån en dylik
abstraktion värkställes, kvarblir endast den mer och mer obestämda
tanken om ett kunskapsföremål eller en till kunskaplig värksamhet
uppfordrande realitet öfverhufvud. De sista konturer, som kvarstå,
om man företager sig att successive utplåna de kunskapsbilder
medvetandet tecknat på objektivitetens tafla, blifva därför just
kategorierna. (Af uttrycket "kunskapsbild", behagade man dock icke
draga den slutföljden att all kunskap till sitt väsen är bild3.)
Att medvetandet med tillhjälp af det material, de lagar och
kategorier, som härmed framhållits, mäktar åstadkomma kunskap
om värkligheten blir obestridligt i synnerhet om man icke
tager kunskapsbegreppet i strängare bemärkelse än så, att kunskap
blir liktydig med objektivt eller till objektiviteten på något sätt
sig hänförande förnimmande. Ut från detta liberala och rymliga
kunskapsteoretiska uppfattningssätt vore det icke särdeles svårt
att åstadkomma en ljusmålning af det mänskliga
kunskapssträfvan-dets framgångar. Ty om något i mänsklighetens historia företer
en progress, så är det vissa vetenskapers utveckling. Nu är det
dock icke vår uppgift att se denna sak ur det stora helas och
utvecklingens synpunkter, utan ur en, hvilken befinner sig liksom på
sidan af detta ljus och hvarifrån vissa brister falla i ögonen. Vi
hafva med andra ord att göra oss reda för (åtminstone några af) de
inskränkningar, hvaraf den mänskliga kunskapen lider, betraktad ur
abstrakt kunskapsteoretisk synpunkt.
1 t. ex. a. 493 ff.
2 Jfr a. 80, 106.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
