Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikansk konst — Nordamerikas arkitektur och måleri - Klassiska tempel och »gotiska» skyskrapor - Måleriet kom sent i gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSK KONST 8l
Den amerikanska skyskrapan i
forntid och nutid. Tempelpyramiden i
Tikal, Guatemala, tillhör den
amerikanska konsthistorien före
Co-lumbus, vilken behandlas i artikeln
Indianerna, men den har sitt intresse
även i detta sammanhang, då man
känner sig frestad att se ett samband
i formidé mellan de båda
arkitekturerna. T. h. ses en
35-vånings-byggnad av i dag.
för kyrkor; man kan nämna arkitekten Upjohns
Trinity Church i New York (1846) och mormonernas
tempel i Salt Lake City. Men det konstruktiva i
gotikens väsen ledde fram till mäktiga nyskapelser på den
ingenjörsmässiga byggnadskonstens område:
skyskraporna i Chicago och New York från 1800-talets slut
och 1900-talets början är i själva verket oerhörda
manifestationer av gotiska byggnadstankar. Men ännu
innan denna utveckling satte in, iakttas en period av
skilda strömningar. En reaktion mot de schematiska
stilarna utgjorde arkitekten Henry Hobson
Richard-sons talrika skapelser både på de monumentala
byggnadernas och bostadshusens område. Trots att han till
virtuositet behärskade de historiska stilarna gjorde han
bruk av dem på ett naturligt och personligt sätt och
byggde helheter kring ett visst ledande motiv, och
han lät det äkta stenmaterialet komma till sin rätt.
Sina bostadshus byggde han så att säga inifrån, med
bostadsfunktionen som huvudintresse. I allt detta blev
han en föregångsman även i Europa, där inte minst
svensken Ferdinand Boberg tog intryck av hans idéer.
Bland hans verk må nämnas Trinity Church i Boston
(1877) i mästerligt transponerad romansk stil.
Med 1880-talet börjar skyskrapornas epok. De
tvingades fram av de våldsamt stegrade tomtvärdena i
vissa delar av New York och Chicago, vilka drev
byggnaderna i höjden, men den nya tekniken med ett
byggnadsskelett av stål lockade också med oanade
möjligheter till djärva experiment. Redan omkring 1880
prövade Chicagoarkitekterna, främst Louis Sullivan och
John Root, en antihistoricerande, rent
funktionalistisk formgivning för de nya konstruktionerna, men
tiden var ännu inte mogen för detta. I stället sökte
man överskyla konstruktionens vertikalism genom en
dekorativ horisontalindelning i renässanspalatsens
former, som t. ex. i World Building på Manhattan. Men
så småningom slog dock den latenta gotiken i
skyskrapans idé igenom. Sullivan lät den komma till uttryck
i Wainwright Building i S:t Louis, Eliel Saarinen i
sitt tyvärr aldrig utförda förslag till byggnad för
Chicago Tribune 1922 som dock fick stor betydelse
för den vidare utvecklingen. I Cass Gilberts
Wool-worth Building betonas den gotiska andan — liksom
på många andra håll — av att byggnadsskalet
smyckas med dekorativa detaljer i gotisk stil. I den senaste
fasen av skyskrapsarkitekturen har det djärva,
dynamiska, ibland monstruösa, fått vika för ett tyngre,
vilande, blockartat lugn, som för tanken till
fomorien-talisk arkitektur. Som exempel må anföras det i
mäktiga block, som ett babyloniskt tempel, uppbyggda
Shelton Hotel i New York.
Nyskapande och djärv i tillämpningen av
funktionalistiska idéer på bostadsbyggande — inte minst
lantbebyggelsen — och samhällsplanering intar
Sul-livans lärjunge Frank Lloyd Wright [råjf] en
framskjuten plats i modern amerikansk arkitektur. Han
har också haft stort inflytande på den europeiska
arkitekturen, såväl kring det första världskriget som
efter det andra. Till hans främsta verk räknas hans
eget lanthus Taliesin i Wisconsin och
nöjesetablisse-manget The Midway Garden i Chicago.
Måleriet kom sent i gång
Av naturliga skäl kom bildkonsten sent till
utveckling i Amerika. Nybyggarlivets hårda verklighet gav
inte rum för estetiska aspekter, och de första
immigranterna tillhörde sociala skikt som hade föga eller
intet sinne och intresse för konst. Länge härskade
6—305773 i
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
