Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amundsen, Roald — från nordpolen till sydpolen - Sju år i nordostpassagen - Amundsen tar flyget i polarforskningens tjänst - Europa—nordpolen—Amerika per luftskepp - En hjältes död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMUNDSEN 95
år å rad att övervintra på olika platser vid Asiens kust.
Under övervintringarna norr om Sibirien — på vägen
genom nordostpassagen — gjordes många viktiga
vetenskapliga iakttagelser, bl. a. av H. U. Sverdrup, Finn
Malmgren och Odd Dahl.
Amundsen tar flyget i polarforskningens tjänst
Redan tidigt, 1909, hade Amundsen haft planer på
att använda flyg under sina arktiska expeditioner.
Sommaren 1914 hade han tagit sitt flygcertifikat som
förste norske civilflygare. Då Maud ej hade framgång
utan blev tvungen till ofrivilliga övervintringar, fick
propellerskada och ej kom in i drivisen som beräknat,
satte detta fart på hans planer. Flygförsöken från hans
landbas på nordkusten av Alaska och från Maud blev
emellertid misslyckade. Amundsen lämnade slutligen
expeditionen, men hösten 1924 kom han i förbindelse
med den amerikanske miljonären och
upptäcktsresanden Lincoln Ellsworth, som gärna ville vara med på
en framstöt mot nordpolen per flyg och som kunde
åstadkomma huvudparten av de pengar som behövdes.
Nästa år, den 21 maj 1925, startade expeditionen med
två stora hydroplan från Spetsbergen, N 24 och N 25.
På 88° bredd hade ungefär hälften av bensinen
tagit slut, och båda flygplanen gick ned. N 24 hade fått
en läcka; de sex deltagarna i expeditionen måste sätta
allt på ett kort och försöka komma tillbaka med N 25.
Men att starta den tungt lastade maskinen från
drivisen var mycket svårt. Under tre veckors tid försökte
man på plats efter plats jämna marken, ett
fruktansvärt hårt arbete på en dagsranson av 250 g,
huvudsakligen käx. Vi hade, säger Amundsen, säkert flyttat
på 500 ton is och snö med hjälp av fyra knivar, en
scoutyxa, ett isankare och två skövlar. Slutligen gjorde
man det sista startförsöket med så liten last som
möjligt. Riiser-Larsen satt vid spakarna med
Amundsen vid sin sida. Det var spännande sekunder då
flygbåten med sina 750 hk för full maskin fräste i väg över
isen, gled över en råk, fortsatte på nästa isflak och så
slutligen lyfte sig, flög. Ätta timmar senare
nödlandade maskinen i hög sjö invid Spetsbergens
nordöstkust. Den kom oskadad intill land och hade då 90 liter
bensin kvar, tillräckligt till halvannan timmes flygning.
Europa—nordpolen—Amerika per luftskepp
Medan Amundsen låg instängd i isen, närde han
redan planer för nästa färd, den som skulle företagas
det följande året med luftskeppet Norge, den första
framstöten mot polarhavets inre med luftskepp.
Expeditionen företogs i samarbete med italienska
flygexperter under ledning av överste Nobile; den gick från
Spetsbergen till Teller i Alaska över polarhavet och
nordpolen och tog 71 timmar i anspråk. Det
viktigaste vetenskapliga resultatet av den 3 200 km långa
färden var konstaterandet att det icke fanns något land
i det område som man haft utsikt över, 250 000 km2.
Gjöa i vinterkvarter i närheten av den magnetiska
nordpolen. »Skall hon någonsin komma loss?» tänkte säkert
mången gång besättningen under denna prövande väntetid.
En hjältes död
Expeditionen fick ett efterspel med bittra
stridigheter mellan Amundsen och Nobile, men allt detta
glömdes, då budskapet sommaren 19 28 kom, att Nobile
havererat under sin nya luftskeppsexpedition över
polarhavet och jämte några av sina kamrater låg hjälplös
på ett isflak. Amundsen tillfrågades, om han ville delta
i en undsättningsexpedition med den franska
flygbåten Latham. Utan betänkande svarade han »Right
away!» Tillsammans med Leif Dietrichsen och fyra
franska flygare gav han sig i väg. Det blev hans sista
färd. Vad som egentligen hände vet man inte men allt
tyder på att Latham störtat i havet omkring 50
nautiska mil söder om Björnön. Några spillror från det
förolyckade flygplanet flöt långt senare i land. De
utgjorde det sista budskapet från Amundsen. Det blev i
stället svenska flygare, som lyckades få den första
kontakten med Nobilemännen.
Amundsen var en av världens största
upptäcktsresande. Han förmådde genomföra alla sin ungdoms
äregiriga drömmar: färden till sydpolen och nordpolen,
genom nordvästpassagen och nordostpassagen. Ingen
har nått större resultat i polartrakterna än han. Enkel
och rättfram var han, målmedveten och utan svek,
uthållig och modig men aldrig dumdristig. Han var en
god kamrat, och han dog som han levat, oförfärad och
självuppoffrande, på väg att rädda en annans liv.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>