Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersen, Hans Christian — sagor för gamla och unga - Sagornas stoff och hjältar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g6 ANDERSEN
SAGOR FOR GAMLA OCH UNGA
Andersen,Hans Christian (1805—75). Få
skandinaviska författare har blivit så kända och
uppskattade över hela världen som denne danske
sagodiktare. Han föddes i Odense som son till en sjuklig
skomakare, blev tidigt faderlös, växte upp under vidriga
förhållanden och lärde sig tidigt fly från verkligheten
till drömmar, romanläsning och lek med dockteater.
Småningom kom han till Köpenhamn, sökte in vid
operan och senare vid teatern men befanns oduglig —
hans magra tafatta gestalt och fula, långnästa ansikte
passade förvisso inte en förste älskare, och dessutom
var hans uppfostran försummad. Han fick dock
gynnare, sattes i skola, tog en klen studentexamen, utgav
en del dikter och skådespel men rönte ringa framgång.
Han ansågs besynnerlig, ja rubbad, och fick kämpa
mot nöd och svårigheter av alla slag.
1835 kom vändpunkten. Han företog en
stipendie-resa till Tyskland och Italien och utgav romanen
Im-provisatoren, som mottogs välvilligt, och samma år
utkom första häftet av hans Eventyr. Därmed hade
han funnit sitt rätta område, på vilket hans
egenartade begåvning bäst kunde blomma och sätta frukt,
ehuru varken han själv eller hans landsmän förstod
det, förrän utlandets hyllning talade sitt otvetydiga
språk. »Den fula ankungen» hade äntligen blivit en
svan, och H. C. Andersen solade sig välbehagligt i sin
världsberömmelse.
Det första häftet av H. C. Andersens sagor, som
publicerades 1835, följdes sedermera av ungefär ett häfte
om året. Med vissa avbrott fortsatte H. C. Andersen
sin sagodiktning fram till 1872, då han råkade ut för en
olyckshändelse, från vilken han aldrig skulle repa sig.
Sagornas stoff och hjältar
Stoffet till sina sagor har Andersen fått från olika
håll. Det är ofta danska folksagor, som han hört under
sin barndom och nu berättar på sitt oförlikneliga vis,
t. ex. Stor-Klas och Lill-Klas. Men sagan om »Den
flygande kofferten» är hämtad ur den gamla arabiska
samlingen »Tusen och en natt», och den dråpliga och
satiriska berättelsen om »Kejsarens nya kläder» är
av spanskt ursprung. Dansk historia och sägen har
också fått släppa till material.
Några av de allra bästa sagorna uttrycker Andersens
egna upplevelser, så framför allt den berömda
historien om »Den fula ankungen», medan »Hon dög inte»
skildrar hans olyckliga mor. Andra sagor avspeglar
hans ofta spända förhållande till medmänniskorna:
hit hör »Skuggan», »Näktergalen» och »Soppa på en
korvsticka», där diktaren i sagans förklädnad
angriper sina kritiker.
Dylika sagor är Andersens egna skapelser. Hans
sprudlande fantasi satte honom i stånd att begagna
snart sagt varje motiv. Han såg på världen med ett
barns öppna och nyfikna blickar, med ögon stora »som
Rundetaarn», för att begagna hans egna ord. En liten
rörande episod i vardagslivet, en litterär diskussion, en
filosofisk idé, en politisk fråga, en ny teknisk
uppfinning eller något så enkelt som en trasig tennsoldat
kunde i diktarens hjärna bli de härligaste uppslag.
»De låg i tanken som ett frökorn», skriver han själv,
»det behövdes bara en strömning, en solstråle, en
droppe malört, och de sprang i blom.» Dessa sagor,
som nu är så omtyckta, att de översatts till alla
kulturspråk, läste han gärna själv för alla som ville höra på.
Andersens sagor har den
sällsynta egenskapen att med lika
stor behållning kunna njutas
av barn och vuxna — fast det
i samma saga ofta är helt olika
ting som barnet och den vuxne
uppfattar och får behållning
av. Medan den vuxne njuter
av kvickheten, den älskvärda
satiren, får barnet sitt lystmäte
av levande sagostämning och
naiv skönhet. Här ses Elisabeth
Baumann-Jerichaus berömda
tavla: H. C. Andersen läser
sagor för det sjuka barnet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
