Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armén — lantförsvarets organisation - Arméns personal - De värnpliktigas utbildning - Arméns ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMÉN 155
Arméns nya uniform har modellåret 1952. Bland tillbehören, som utförts i mattförgylld metall, hör s. k. tjänstetecken utmärkande
bärarens truppslag (t. ex. infanteriet), personalkår (t. ex. generalstabskåren) eller — särskilt i fråga om värnpliktig personal —
specialitet av något slag (t. ex. fältartister). Flertalet tjänstetecken anbringas på uniformsrockens kragsnibbar.
Till befälsutbildning uttagna värnpliktiga
sammanförs till särskilda utbildningsenheter under ledning av
utvalt, kvalificerat befäl. Blivande underbefäl utbildas i
befälsskola, underofficerare i plutonchefs- eller
tropp-chefsskola och officerare i kadettskola. Även blivande
reservofficerare får sin utbildning vid kadettskola.
Elever, som vid kadettskola förklarats lämpliga för
utbildning till officerare på aktiv stat och som anmält
sig härtill, genomgår krigsskolan, som är förlagd till
Karlbergs slott i Stockholm. Elever, som icke har
studentexamen, måste före inträdet vid krigsskolan
avlägga studentexamen vid försvarets läroverk i Uppsala.
Officersexamen vid krigsskolan är den militära
motsvarigheten till civil, lägre akademisk examen.
Repetitionsövningarna, som tidigare var ordnade
åldersklassvis, fullgörs numera krigsförbandsvis. Härvid
indelas krigsförbanden i sex grupper, betecknade a, b,
c, d, e och f. Varje grupp krigsförband kallas i regel
in till repetitionsövning vart sjätte år enligt
nedanstående tabell.
År 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962
[-För-bands-grupp-]
{+För- bands- grupp+} f d a b c d e f a osv
Systemet med krigsförbandsvis ordnade
repetitions-övningar medför bl. a. den fördelen, att all vid ett
förband krigsplacerad personal blir inkallad samtidigt
och därigenom samtrimmad för de uppgifter
förbandet skall kunna lösa i krig.
Under repetitionsövning avser utbildningen —
förutom repetition av vad som inhämtats under tidigare
militärtjänstgöring — inlärande av sådan materiel och
stridsteknik, som tillkommit sedan den värnpliktige
senast var inkallad. En del värnpliktiga — i synnerhet
under tredje repetitionsövningen — omskolas för
tjänst
göring i befattningar vid lokalförsvarsförband eller
annat truppslag. Repetitionsövning avslutas i regel med
förbandsutbildning, delvis i form av fälttjänstövning,
»manöver».
Utöver första tjänstgöring och repetitionsövningar
kan de värnpliktiga inkallas till en eller flera
bered-skapsövningar om sammanlagt 180 dagar, om detta
anses erforderligt av beredskapshänsyn.
De värnpliktiga utbildas vid ett 50-tal över hela
landet fördelade regementen och kårer, många av dem
med flerhundraåriga traditioner, andra åter tillkomna
så sent som under andra världskriget. Dessa förband,
som icke blott omhänderhar utbildningen av de
värnpliktiga utan även svarar för mobiliseringen av
krigsförbanden, hänförs till olika truppslag, åtta till antalet.
Dessa är infanteri (jämte pansarinfanteri), kavalleri,
pansartrupper, artilleri, luftvärn, ingenjörtrupper,
signaltrupper och trängtrupper (se närmare under dessa ord).
Befäl och specialister av olika slag får sin utbildning
vid ett 20-tal mer eller mindre fristående militära
skolor, av vilka må nämnas krigshögskolan (för högre
stabs- och teknisk utbildning), tygförvaltningsskolan
(utbildning av personal för handhavande av s. k.
tyg-materiel, dvs. vapen och ammunition m. m.),
inten-denturförvaltningsskolan, motorskolan, signalskolan,
radarskolan, infanteri-, artilleri- och
luftvärnsskjutsko-lorna, pansartruppskolan, ridskolan,
fallskärmsjägar-skolan m. fl.
Arméns ledning
Chefen för armén utövar ledningen av armén och
ansvarar härvid främst för dess utbildning,
utrustning, organisation och mobilisering. Han biträdes av
ett flertal stabsorgan, bl. a. arméstaben, centrala
värn-pliktsbyrån, hemvärnsstaben och arméförvaltningen.
Arméledningen är det gemensamma namnet pä
chefen för armén och de stabsorgan, som biträder honom.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
