Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birka — Sveriges första stad - Bismarck, Otto von — järnkanslern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________________________________________________________ BISMARCK 399
Det var i Birka på Björkön i Mälaren som kristendomen för första gången förkunnades i vårt land 830.1 de många påträffade
skelettgravarna på ön har man velat se spår efter den kristna missionen. Här ses modeller av två gravar. I bakgrunden den s. k.
svarta jorden, platsen för vikingatidens Birka.
personliga utstyrsel. Fragment av siden- och
yllevävnader antyder en orientaliskt färgad klädlyx. Bland de
talrika fynden, som förvaras i Historiska museet,
märks bl. a. praktfulla vapen, keramik och glasvaror
från Rhentrakten.
Birkas blomstringstid sträckte sig över knappt 200
år, från omkr. 800 till slutet av 900-talet. Man har satt
dess undergång i samband med det krigståg som
slutade med slaget på Fyrisvall. Härom vet man
ingenting med säkerhet.
Birkas roll som handelscentrum i Mälaren övertogs
omkring år 1000 av Sigtuna.
JÄRNKANSLERN
DISMARCK, Otto von (1815—98). Ingen
statsman spelade under 1800-talets senare hälft en större
roll för Europas utveckling än Bismarck gjorde. Han
var mannen av »blod och järn» som med obetvinglig
kraft och konsekvens förde sin vilja igenom, och hans
åtgärder och beslut blev milstolpar i ett halvsekels
europeiska historia. Delade meningar har givetvis rått
om hans politiks mål och medel, men ingen har
ifrågasatt hans personliga överlägsenhet och politiska
begåvning. T. o. m. bittra motståndare har måst erkänna
honom som »en statsman som överträffar allt man kan
föreställa sig».
Bismarck utgick från de s. k. junkrarnas krets. Det
var preussiska adelsmän och storgodsägare —- en
ytterligt konservativ klass som kämpade för sina gamla
privilegier och mot varje samhällsutveckling i liberal
anda. Bismarck följde till en början det yttre schemat
för en junker: han bedrev universitetsstudier,
inträdde som ämbetsman i den preussiska förvaltningen
och levde som aristokrat på släktgodsen. Men
Bis-marcks personlighet var för särpräglad och hans
le-darinstinkt för stark för att han i längden skulle kunna
inordna sig i en given ämbetsmannakarriär. Han
begärde avsked från sin tjänst och drog sig tillbaka till
sina gods. En förklaring gav han några år senare i ett
märkligt brev: »Den preussiske ämbetsmannen är
som en medlem av en orkester, men jag vill endast
spela den musik jag själv tycker om eller ingen alls.»
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
