Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindundervisning — hur de blinda lär sig se med känsel och hörsel - Blindundervisningen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLINDUNDERVISNING 4II
T. v. Reliefkartorna är ett utmärkt hjälpmedel vid geografiundervisningen för de blinda. T. h. skärskådar konung Gustaf Adolf
de blinda hantverkarnas yrkesskicklighet vid en utställning i Stadshuset.
HUR DE BLINDA LAR SIG SE MED
KÄNSEL OCH HÖRSEL
Blindundervisning.Historien om den bimde
genom tiderna är, skulle man kunna säga, en historia
om individer som växlar och fördomar som består. Ty
långt mer än genom lytet har den blindes ställning i
samhället bestämts av de föreställningar de seende
gjort sig därom. De folk som inte gjort sig av med
sina blinda på ett mer eller mindre våldsamt sätt
har i alla fall betraktat dem som undermåliga
individer. I en arabstam med muhammedansk bekännelse
säges det: »Den blinde mannen får inte vara med
männen. Vi låter honom sitta hos kvinnorna.» I alla tider
har det väl funnits enstaka individer som förmått
hävda sig, men i stort sett har den blindes liv — när
han fått behålla det — förflutit i namnlöst elände.
Vid olika tillfällen höjdes dock röster för ett bättre
omhändertagande av de blinda. På 1200-talet
upprättades i Frankrike ett sjukhem för dem som
förlorat synen vid korståg, och under 1500-talet påyrkade
flera framstående män undervisning för blinda.
Först sent gick det upp i de civiliserade folkens
medvetande, att den blinde var mottaglig för
intellektuell och moralisk utveckling i lika hög grad som
andra människor. En pionjärgärning utförde
fransmannen Valentin Haüy, då han på 1770-talet började
undervisa en blind gosse. Resultatet blev så gott, att ett
sällskap bildades för att stödja detta syfte, och 1786
kunde Haüy öppna det ännu bestående blindinstitutet
i Paris. Blindundervisningen igångsattes därefter
snabbt i en rad andra länder. I Sverige började den
med att Pär Aron Borg nådde goda resultat med en
blind elev och 1808 erhöll statsanslag för
undervisning av blinda och dövstumma vid ett gemensamt
institut.
Det viktigaste problemet vid blindundervisningen
var att finna en skrift som den blinde själv kunde
både läsa och skriva. Många olika försök hade gjorts
men alla utan framgång. En fransk officer hade
uppfunnit en sorts system av upphöjda punkter. Han
insåg nämligen, att man med fingret lättare uppfattar
enstaka punkter än flytande linjer. Men hans
sammanställning av punkterna var inte lyckad. Det var
först när eleven vid blindskolan i Paris Louis Braille
Fbrajl kom med sitt system av de sex punkterna i olika
kombinationer som blindskriften nådde sitt praktiska
förverkligande. Man brukar bestämma detta till 1824.
Brailles system har sedan införts i alla länder där
blindundervisning existerar. I vårt land trycktes den
första Brailleboken, såvitt man vet, 1867.
Blindundervisningen i Sverige
Blindundervisningen i Sverige bedrevs till en början
ej med större framgång, 1816 måste Borg upphöra
med sina försök, och det dröjde ända till 1846, innan
man åter började undervisa blinda. Det skedde vid
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
