Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindundervisning — hur de blinda lär sig se med känsel och hörsel - Blindundervisningen i Sverige - Radio och läsning en glädjekälla för de blinda - Nya vägar med goda resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 BLINDUNDERVISNING ______________________________
Manilla och även nu var undervisningen
sammankopplad med dövstumundervisning. Visserligen hade man
då kommit mycket längre i förståelsen av
blindundervisningens svåra problem än vid de första trevande
försöken, men man kan ändå inte säga, att resultaten
vid Manilla var så lyckade. De blinda och de
dövstumma eleverna, som hade svårt att meddela sig med
varandra, kunde inte heller trivas tillsammans, utan
där var en ständig och bitter antagonism dem emellan.
Först när de blindas eget institut 1888 kom till stånd
vid Tomteboda utanför Stockholm kan man säga, att
grunden blev lagd för en verkligt effektiv
blinduppfostran i Sverige. Det dröjde dock till 1896, innan
lagen om obligatorisk blindundervisning utfärdades.
Numera måste alla blinda barn från alla delar av
landet skickas till Tomteboda. Där finns en 4-årig
förskola för sådana blinda som aldrig åtnjutit
undervisning och ett 6-årigt institut för dem som
genomgått förskola eller efter någon tid i vanlig folkskola
överförs till blindskola. Barnen får här samma
undervisning som de seende barnen i folkskolorna.
Tomteboda blindinstitut har ett eget blindskriftstryckeri,
och där trycker man böcker av skilda slag. Utom i de
vanliga skolämnena samt gymnastik, sång och musik
undervisas eleverna i handarbete och slöjd. Gossarna
får lära borstbinderi och korgmakeri, flickorna
hand-och maskinstickning, sömnad och vävning. Försök
görs även i mindre utsträckning med andra hantverk.
Numera brukar alla blinda, både pojkar och flickor,
få skolköksundervisning för att själv kunna reda sig
med matlagning. De musikaliska har ofta fått
utbildning till pianostämmare. Efter skoltidens slut
genomgår gossarna en två- å treårig fortsättningskurs vid
Kungl. hantverksskolan i Kristinehamn. Där mottas
även män som drabbats av blindhet i vuxen ålder. Det
finns också en skola för vuxna blinda kvinnor i Växjö,
där undervisning meddelas i läsning och skrivning av
blindskrift samt vävning och handarbete. Dessutom
finns i Lund en vårdanstalt för blinda med
komplicerat lyte, t. ex. dövstumhet eller sinnesslöhet.
Blindundervisningen står under överinseende av
skolöverstyrelsen genom en särskilt förordnad
inspektör.
Det är vid lärotidens slut, när den blinde skall börja
reda sig på egen hand, som han får känna, att han
intar en särställning i samhället. I medeltidens
moraliteter talades det alltid om »den elake blinde».
Epitetet »den fattige blinde» vore vida riktigare. Ty de allra
flesta blinda stammar från fattiga hem. Den hjälp
som deras anhöriga inte kan ge dem får de emellertid
så långt görligt är numera genom de två stora
blindorganisationerna, De blindas förening och
Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda.
En organisation som inte heller kan förbigås i detta
sammanhang är stiftelsen De blindas bokfond. Den
har tagit till sin speciella uppgift att trycka
läroböc
ker för den högre undervisningen och utdelar
stipendier till sådana blinda som ägnar sig åt studier.
Radio och läsning en glädjekälla för de blinda
De flesta blinda blir mer eller mindre isolerade,
även om de lever i relativt goda hem. I denna isolering
har radion blivit en glädjekälla för många. Men vad
de får höra i radio väcker ofta begäret att veta mer.
Dessa önskningar kan i någon mån tillfredsställas
genom De blindas föreningsbibliotek, som från
Stockholm sänder ut böcker till landets alla blinda.
Biblioteket får sina böcker av ett antal män och kvinnor,
som utan ersättning för hand överför olika slags
litteratur till blindskrift. På så sätt kan den blinde själv
med hjälp av sina känsliga fingrar lära känna
litteraturens skatter.
Som ett utslag av modern tids humanitet har
statsmakterna insett sin plikt att hjälpa de blinda. I många
kulturländer har också ett statligt understöd åt dem
lagstadgats. I Sverige skedde detta genom
förordningen av den 20 april 1934 om den s. k.
blindhetsersättningen och från 1948 genom förhöjd folkpension.
Numera utgår ett årligt statsanslag för anskaffning av
skrivmaskiner åt elever som avgår från blindskolorna
för att göra det lättare för dem att hålla förbindelser
per korrespondens.
Nya vägar med goda resultat
Det första världskriget medförde en revolution i
blindundervisningen, som dock ännu ej hunnit nå den
spridning den synes förtjäna. Till att börja med
försökte man sysselsätta de krigsblinda med de
traditionella blindyrkena, borst-, kvast- och korgtillverkning
m. m. Redan 1915 började emellertid den tyske
industrimännen Paul H. Perls sina experiment med att
skapa arbetsmetoder för de blinda under fullt normala
arbetsförhållanden i fabriker och verkstäder.
Industrimän, läkare, myndigheter och institutioner gav honom
sitt stöd. Det ena yrket efter det andra öppnades för
de blinda. Specialutbildning och maskiner av sinnrika
specialkonstruktioner möjliggjorde ekonomiskt
lönande arbete och uteslöt möjligheterna till olycksfall.
Men man har inte nöjt sig med den materiella sidan av
saken. Man har skapat förutsättning för
familjebildning och hemliv för de blinda, man ordnar livligt
uppskattade utflykter för dem, med andra ord man låter
dem vara människor bland andra människor. I Sverige
arbetar flera blinda i Tobaksmonopolet, hos L. M.
Ericsson m. fl. fabriker.
Det andra världskriget skapade nya massor av
krigsblinda, varigenom ännu större krav ställts på en
omfattande och tillfredsställande utbildning och
omvårdnad av de blinda. De stora länderna har här
kunnat föranstalta om storslagna hjälpåtgärder, men
ännu finns alltför många blinda i världen som icke
erhåller nämnvärd utbildning eller hjälp.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
