Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalarna — Sveriges hjärta - Dalälven - Landskapets näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
___________________________________________________________________ DALARNA 643
Dalarnas naturliga medelpunkt är Siljans vida vattenyta, omramad av skogiga åsar och ålderdomligt bebyggda storbyar.
På bilden ser vi den långa landsvägsbron, som från Sollerön leder över till fastlandet. I bakgrunden reser sig det bekanta,
500 m höga Gesundaberget.
Älven har betydande flottning av timmer, som
framför allt bearbetas vid Skutskär (vid utloppet) samt
Korsnäs (invid Gävle), det senare förbundet med
älven genom en flottled. Inalles har älvens flottleder en
längd av 3 664 km. Under 1950 flottades nära 21 milj,
styck (1,5 milj, m3) virke, varav 3,3 milj, styck
(708000 m3) sågtimmer under året avlämnades till
ägarna. Omkring 3 500 personer sysselsattes i
flott-ningen.
Landskapets näringsliv
Landskapets gamla huvudnäring jordbruket
sysselsätter numera ej fullt en tredjedel av befolkningen,
medan industrin dragit till sig över 40 %, vartill
kommer ytterligare ett stort antal, som en stor del av
året finner arbete i skogarna, ehuru de i statistiken
upptas som jordbrukare. Åkern omfattar som redan
nämnts en mycket obetydlig del av arealen,
tillsammans med ängen blott ca 6 %. Den ojämförligt största
delen eller närmare tre fjärdedelar av Dalarna täcks
av skog. Den långt drivna jordstyckningen med nära
nog hälften av brukningsdelarna omfattande mindre
än 4 tunnland har gjort landskapet till ett utpräglat
småbrukarområde med produktionen främst inriktad
på boskapsskötsel. En stor del av de många
ödehemman som uppstått ägs numera av personer bosatta i
Stockholm och andra städer och tjänar som
semesterbostäder.
Landskapets främsta inkomstkällor är dess skogar,
vattenfall och malmtillgångar. De senare innefattar
bl. a. mellersta Sveriges enda verkligt stora
jäm-malmsfyndighet, Grängesberg, vars högprocentiga men
fosforrika malm exporteras till utlandet
huvudsakligen över Oxelösund utanför Nyköping. Stora
Kopparbergs Bergslags AB har under det senaste seklet
utvecklat en mycket betydande allsidig och omfattande
träindustri. En rätt stor del av anläggningarna
ligger visserligen utanför landskapets gränser, men
innanför dem finner vi de råvaruproducerande
skogarna, kraftstationer och järnverk, som hör till
landets största. Även Korsnäsbolaget och Kopparfors hör
till Sveriges främsta industriföretag. Landskapet
intar följaktligen en central ställning i vårt näringsliv,
vilket bl. a. framgår av att ej mindre än 669
industriställen 1950 sysselsatte 27 000 arbetare.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
