Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drömmar och drömtydning — vad innebär en dröm? - Freuds drömlära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRÖMMAR 745
VAD INNEBÄR EN DRÖM?
Drömmar och drömtydning. Sedan
urminnes tider har drömmen och dess problem fängslat
människorna. Myter och dikter från alla folk och från
alla delar av jorden vittnar om att man tillskrivit
drömmen en dunkel mening, som det gällt att tyda.
Bekant är bibelns berättelse om hur Josef tydde
Faraos drömmar. Den gamle grekiske historieskrivaren
Herodotos uppehåller sig vid drömmar; i Talmud, den
stora judiska traditionssamlingen, förekommer också
drömtydningar, likaså hos Cicero och i Nibelungenlied.
I folksagan är drömmen och dess tolkning ett viktigt
inslag. Ordstäven har ofta något att säga om drömmen.
»Alltid drömmer so om drav», lyder ett medeltida
svenskt ordspråk. Urgamla är också försöken att skapa
systematisk, vetenskaplig drömlära. En under antiken
mycket känd drömbok hade till författare
Artemido-ros från Daldis.
Ligger det då någon sanning i den gamla
uppfattningen att drömmen har en betydelse och att den med
hjälp av vissa metoder kan »tydas»? Nutida
drömforskning har gjort ett bejakande av frågan troligt.
Nu ger man folktron rätt i att drömmen avslöjar
något — dock icke om framtiden utan om drömmarens
eget själsliv. Våra innersta önskningar, våra djupaste
behov, våra glädjeämnen och förhoppningar, sorger
och farhågor framställs ofta i drömmen på ett
symbolspråk, som är både drastiskt, djärvt och kvickt.
Freuds drömlära
Det grundläggande arbetet inom den moderna
drömforskningen är Sigmund Freuds Drömtydning (1900,
sv. övers. 1927). Drömmen sådan den framträder för
den sovandes inre blick eller efteråt i minnet kallar
Freud den manifesta drömmen. Denna är emellertid
blott en fasad för de dolda, latenta drömtankarna, som
man måste söka sig fram till genom det mödosamma
analytiska arbete som kallas drömtydning. Mellan de
latenta drömtankarna och den manifesta drömmen
ligger den mycket komplicerade process som Freud
benämner drömarbetet. De viktigaste momenten i
drömarbetet är:
1. Förtätning. Två ansikten smälter t. ex. ihop till
ett, en bild av ett hus eller ett landskap kan vara
sammansatt av detaljer från flera olika håll osv.
2. Förskjutning. Vad som i den manifesta
drömmen framstår som huvudsak kan i de latenta
drömtankarna vara en bisak och tvärtom. Tyngdpunkten har
så att säga förskjutits.
3. Drömtankarna förvandlas alltid till åskådliga
bilder. Drömmen är rik på symboler. Människokroppen
kan t. ex. framställas som ett hus, och en väg som
delar sig åt höger och vänster kan symbolisera
drömmarens känsla att stå inför ett moraliskt avgörande.
DRÖMARBETET
Ovanstående teckningar, från början publicerade i en
skämttidning från 1900-talets början, användes av samtida
psykologer som illustration till drömarbetet. Den sista bilden, som
visar hur barnflickan vaknar av barnets skrik, ger förklaringen
på den tidigare drömmens faser. Den första bilden antyder
det intryck som skulle leda till uppvaknandet. Barnet har
yttrat ett behov och vill ha hjälp, men i drömmen utbyts
sovrummet mot gatan. På andra bilden har situationen klarats
av och flickan kan få sova vidare. Den drömväckande
retningen fortsätter emellertid, men ju mer gossen skriker, desto
intensivare upprepar drömmen sin försäkran att allt är i
ordning och att den drömmande inte behöver vakna.
Väck-ningssignalen översätts till drömsymbol. Vattenströmmen
blir allt mäktigare, till sist bär den en hel ångare. Men
slutligen segrar väckningssignalen i sin kamp mot den
egensinniga sömnlusten.
Freud anser vidare, att drömmen alltid innehåller
en önskeuppfyllelse och att denna i allra flesta fall
brukar vara av erotisk natur. När vi ligger försänkta i
sömn, tränger önskningar och impulser som under vårt
vakna liv är bannlysta från medvetandet upp till ytan
och söker sig uttryck i maskerad form. Läran om
önskeuppfyllelsen har blivit föremål för stark kritik
av andra forskare. Det bör emellertid framhållas, att
vad Freud har att säga om drömmens struktur och
drömtydningens teknik etc. har sitt värde, även om
önsketeorin inte alltid skulle visa sig vara hållbar.
48—405843 ii
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
