Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elisabet II — samväldets symbol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824. ELISABET II ______________________________________________________________________________________________
A
SAMVÄLDETS SYMBOL
ElISABET II (f. 1926) är det brittiska samväldets
första regentinna. Vid sin födelse stod inte Elisabet
tronföljden så nära. Hennes farbror, den ogifte prins
Edward av Wales, var sedan 1912 imperiets
tronföljare. Efter honom i ålder kom hertigen av York, den
nyföddas far. Prinsessan Elisabet blev emellertid
från första stund det engelska folkets favorit, inte
minst därigenom att båda hennes föräldrar var
infödda engelsmän. Modern hette som ogift lady
Elizabeth Bowes-Lyon.
Då gamle kung Georg V avled 1936 efterträddes han
på tronen av den ovannämnde sonen som tog
kunga-namnet Edward VIII. Kung Edward var djupt socialt
intresserad och hade studerat de svåra förhållanden
varunder stora delar av den engelska arbetarklassen
levde. Man väntade ifråga om sociala reformer mycket
av den nye kungen, men redan året därpå stäcktes
dessa förhoppningar. Kungen förklarade sig vilja ingå
äktenskap med en två gånger frånskild amerikansk
dam, mrs Wallis Simpson, men planen väckte starkt
motstånd hos ministären Baldwin och hos den
anglikanska kyrkans spetsar. Konflikten tillspetsades och
kung Edward adbikerade, fick namnet hertig av
Windsor samt gifte sig med sin utvalda. Prinsessan
Elisabets far, hertigen av York, blev automatiskt
enligt successionslagen konung av England och kejsare
av Indien. Han besteg tronen under namnet Georg VI.
Elisabet, som nu var tronföljare, fick en
omsorgsfull uppfostran, till stor del ledd av farmodern
änkedrottning Mary, som var erkänt god pedagog.
Huvudvikten lades på historia och geografi samt
nationalekonomi vid sidan av lagkunskap. År 1948 förmäldes
Elisabet med prins Philip av Grekland, systerson till
drottning Louise av Sverige. Några dagar före vigseln
i London tilldelades han titeln hertig av Edinburgh.
I äktenskapet föddes två barn, prins Charles och
prinsessan Anne, innan deras mor vid sin fars död 1952
besteg tronen. Hon antog regentnamnet Elisabet II.
Namnet skattas högt av de traditionskära
engelsmännen alltsedan den stora Elisabets tid på
sextonhundratalet, och inte mindre förhoppningar och tillit satte
man till den nyblivna drottningen vid tanken på att
hon var den fjärde generationen i rätt nedstigande
led från den stora drottning Viktoria, som regerade
sextiofyra år under imperiets största och rikaste tid.
Tronbestigningen manifesterades traditionsenligt
med Elisabets kröning i maj 1953-en ålderdomlig och
tung ceremoni fylld av otrolig prakt och pompa,
vilken hur otidsenlig den än må förefalla andra nationer
alltjämt har kvar sin stora betydelse och som nu
uppfattas som symbolen och bekräftelsen på de olika
staternas sammansvetsning inom det brittiska samväldet.
Elisabet II:s kröning firades med
medeltida ståt och alla de
invecklade ceremonier, varmed
Englands regenter sedan
århundraden har invigts till sin
gärning. Sittande på tronen med
den tunga kejsarkronan på sitt
huvud mottar drottningen här
trohetseden av ärkebiskopen av
Canterbury (i mitten), biskopen
av Durham (t. v.) och biskopen
av Bath och Wells (t. h.).
Bakom henne väntar pärerna,
klädda i purpur och hermelin, på
att i sin tur få hylla drottningen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
