Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackliga organisationer — förhandlingslivets mysterier - Svenska Arbetsgivareföreningen - Årliga riksavtal - SAF:s organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
892 FACKLIGA ORGANISATIONER __________________________
parter har kallats för Saltsjöbadsandan efter det
första huvudavtalet, som slöts 1938 i Saltsjöbaden mellan
SAF och LO (se härom s. 896-897).
Ärliga riksavtal
Tyngdpunkten i föreningens verksamhet ligger på
de omfattande riksavtalsförhandlingarna för
arbetarna, som regelbundet inleds inför varje årsskifte och
som ofta brukar sträcka sig fram till senvåren.
Numera förs även kollektiva förhandlingar i allt större
omfattning med tjänstemannaförbunden. I flertalet
branscher inom SAF har kollektivavtal sålunda ingåtts
beträffande allmänna anställningsvillkor. Lönerna
däremot är icke reglerade genom sådana avtal. I många
fall biträder föreningen och förbunden företagen vid
underhandlingar om löner för enskilda tjänstemän.
Ärligen träffas f. n. inom SAF:s område över 700
kollektivavtal, varav ett 90-tal är riksavtal, dvs. giltiga
över hela landet. Övriga avtal, lokalavtal, är
begränsade till enskilda företag eller till särskilda orter.
Enligt SAF:s stadgar får medlem eller delägare icke
sluta kollektivavtal utan godkännande av föreningens
styrelse. Denna bestämmelse är nödvändig för att SAF
som topporganisation skall kunna övervaka, att icke
något förbund lämnar eftergifter till motparten, vilka
kan verka störande på andra områden, och att frågor
av principiell betydelse löses på samma sätt inom de
olika förbunden. SAF:s uppgift är att vid de stora
förhandlingarna tillvarata hela industrins gemensamma
intressen i olika frågor.
Skulle förhandlingarna komma i ett sådant läge, att
den ena eller andra parten tillgriper stridsåtgärder,
lämnar SAF:s stadgar föreskrifter om hur dess
delägare då skall förhålla sig. Under strejk eller lockout
är arbetsgivare, som tillhör SAF, förbjuden att i strid
med styrelsens beslut på något sätt understödja av
konflikten berörda arbetare. Överträdelse mot sådant
förbud kan medföra skadeståndsskyldighet. Ett beslut om
lockout skall godkännas av SAF:s styrelse. Medlem
eller delägare, som icke vill delta i lockout, kan beordras
därtill genom beslut av SAF:s fullmäktige.
SAF har till en av sina viktigaste uppgifter att i
förhållande till delägarna vara en försäkringsanstalt för
den skada, som kan uppstå genom arbetskonflikter.
Enligt stadgarna utgår en konfliktersättning med 2
kronor om dagen för varje arbetare, som på grund av
konflikt ej är i arbete. I trängande fall kan styrelsen
emellertid tillerkänna delägare extra konfliktersättning;
sådana extra ersättningar har i flera fall utgått under de
senare årens konflikter.
SAF:s organisation
Beslutande organ inom SAF är stämman,
fullmäktige, styrelsen och arbetsutskottet. Stämman är SAF:s
högsta beslutande organ med ca 260 ledamöter. Den
sammanträder en gång om året och beslutar då om
an
svarsfrihet för fullmäktige och styrelsen. Stämman
utser även vissa av styrelsens ledamöter. De övriga utses
direkt av förbunden. Fullmäktige har omkring 60
ledamöter och sammanträder även en gång om året. Dess
viktigaste uppgift är att fastställa årsavgiften och att i
vissa fall besluta angående lockout. Övriga ärenden
inom SAF handläggs av styrelsen, som med
verkställande direktören räknar 23 ledamöter, sedan genom
beslut av stämman 1954 en särskild ledamot valts för
att utöka småindustrins representation i styrelsen. Av
styrelseledamöterna utses ett arbetsutskott på tre
personer, som jämte verkställande direktören skall
handlägga ärenden av brådskande natur.
Under dessa beslutande organ sorterar så SAF:s
kansli med över 150 anställda. Kansliets huvudsakliga
verksamhet är såsom angivits förhandlingsarbetet; en
särskild förhandlingsavdelning är upprättad för detta
ändamål. Denna avdelning rymmer inom sig en
tjänstemannabyrå, som handlägger frågor rörande
förhållandet till tjänstemän och arbetsledare.
De årliga förhandlingarna i lönefrågorna förutsätter
en rad bedömningar i förväg, vilka fordrar en ingående
kännedom om den internationella
konjunkturutvecklingen och om de olika branschernas ekonomiska
förhållanden. Dessa frågor följs av en särskild ekonomisk
byrå inom SAF:s utredningsavdelning. Ett väsentligt
instrument i förhandlingsarbetet är statistiken. En
särskild statistisk byrå finns med en av landets
modernaste hålkortsavdelningar. Genom insamlande av
löne-uppgifter från delägarna tillhandahålles inför varje
avtalsrörelse ett statistikmaterial, som utvisar
löneläget för arbetare i olika dyrortsgrupper inom olika
branscher. Denna statistik överlämnas alltid till LO.
Vid sidan av förhandlingsverksamheten har SAF
många andra uppgifter att fullgöra för sina delägares
service. En juridisk byrå bistår delägarna med råd och
upplysningar rörande arbetsmarknadsrättsliga frågor
och tolkning av avtalsbestämmelser. Talan föres även
för delägarna i Arbetsdomstolen. Genom en
socialpolitisk byrå bevakar SAF sina delägares intressen genom
att SAF är remissinstans för förslag till lagar och
förordningar, som rör arbetsmarknads- och
socialpolitiska frågor. Vidare hävdar SAF företagarnas
intressen i de statliga arbetsmarknadsmyndigheterna, i
sakkunnigutredningar och kommittéer. För kontakt
med allmänhet, radio, press och folkrörelserna har på
senare år en särskild public relationsavdelning
inrättats. Genom en informationsavdelning erhåller
delägare och förbund informationer i viktigare frågor.
För att lämna råd och anvisningar samt bereda
arbetsgivarna tillfälle till utbyte av erfarenheter har SAF
ett konferens- och studiehem, Yxtaholm, i Sörmland.
Här har under årens lopp mer än 1 000 arbetsgivare
diskuterat det bästa sättet att få fram aktivt
arbetande företagsnämnder. Dessutom anordnas kurser och
konferenser för säkerhetsingenjörer, arbetsstudiemän,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
