Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland — »de tusen sjöars land» - Huvuddragen av Finlands historia - Det andra kriget - Det tredje kriget - Finsk efterkrigspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND 961
Finland äger många
hypermoderna industrianläggningar. På
ön Lauttassaari (Drumsö) inom
Helsingfors’ stadsgränser ligger
ett betydande industriområde
med arkitektoniskt intressanta
byggnader.
Ishavsfronten, var till en början mycket
framgångsrika. I december var de 1940 avträdda områdena
återerövrade, och framryckningen fortsatte genom
Fjärr-karelen ned till Svir på andra sidan Ladoga. Här
avstannade krigsrörelserna. I norr skedde inga
väsentliga frontförändringar. I december 1941 förklarade
Storbritannien Finland krig, sedan Finland avbrutit
de diplomatiska förbindelserna och vägrat att dra
tillbaka de finska trupperna till 1939 års gräns.
Under 1942 och 1943 förekom inga större
krigsrö-relser på den finska fronten. Under intryck av de
överväldigande ryska segrarna över de tyska
arméerna 1942-43 och framför allt det ryska
framträngandet mot Balticum 1944 sökte Finland i februari 1944
genom enskild svensk förmedling kontakt med
ryssarna för att utröna villkoren för Finlands lösgörande
ur storkriget. De ryska villkoren var återställandet av
1940 års gränser samt internering (ev. med rysk
hjälp) av de tyska trupperna i Finland. Finland
avvisade emellertid de ryska villkoren, och även ett
följande fredsförsök strandade. Republikens president
förband sig tvärtom att icke ingå separatfred utan
tysk medverkan. I juli tvingades emellertid president
Ryti avgå, och presidentposten övertogs av
marskalken av Finland, Mannerheim, varpå nya
förhandlingar upptogs. Dessa ledde till avslutandet av
vapenstilleståndet i Moskva 19 sept., vari Finland till
Ryssland avstod Karelska näset med Viborg samt ett
område norr om Ladoga, ett område vid Salla (1940 års
gränser) samt Pefsamoområdet. Vidare
utarrenderades på 50 år ett område kring Por’kkala udde vid
Helsingfors, för att av ryssarna användas som
marinbas. Vapenstilleståndsvillkoren innehöll vidare
särskilda bestämmelser om skadeståndsbetalningar om
300 miljoner gulddollar, vilka huvudsakligen skulle
levereras i varor, samt om finsk medverkan vid
internering av de tyska trupper som alltjämt fanns på
finsk mark. Slutligen åtog sig Finland att medverka
till uppspårandet och bestraffningen av s. k.
krigs
förbrytare. En allierad kontrollkommission under
rysk ledning upprättades i Helsingfors för
övervakande av vapenstilleståndsvillkorens fullgörande. Det
slutgiltiga fredsförslaget undertecknades i Paris 10
febr. 1947.
Det tredje kriget
Finland hade genom vapenstilleståndet i september
1944 avslutat sitt engagemang på Tysklands sida i
världskriget. Men det krigströtta och utarmade landet
var därmed icke ur kriget. Genom moskvafördraget
hade Finland åtagit sig att med vapenmakt medverka
till interneringen av de tyska trupper som alltjämt
befann sig på finsk mark. I själva verket hade
tyskarna under flera år haft den fullständiga
militärkontrollen över norra Finland och där förlagt
betydande truppstyrkor samt upprättat befästningslinjer.
Genom det finsk-ryska vapenstilleståndet inträdde
inom kort öppet krigstillstånd mellan Finland och
Tyskland, då det senare landet vägrade att frivilligt
utrymma de besatta områdena inom den givna tidsfristen.
Den finska regeringen fann sig därför tvingad att
börja ett nytt fälttåg, denna gång mot den tidigare
vapenbrodern och i förbund med ryska stridskrafter,
som ryckte fram från öster. Inför det dubbelsidiga
trycket måste tyskarna snabbt dra sig tillbaka mot
norr och väster, och under denna reträtt utsattes den
finska lapplandsbebyggelsen för en omfattande
förstörelse, varvid civilbefolkningen tvingades fly.
Kriget lämnade sålunda Finland lemlästat och
ut-blottat - icke första gången i landets av strider och
svåra freder fyllda historia.
Till de svåraste problemen hörde uppgiften att
anskaffa arbete och bostäder åt de över 400 000
flyktingarna från de till Sovjetunionen avträdda områdena.
Finsk efterkrigspolitik
En väsentlig omorientering av den finska
utrikespolitiken har ägt rum efter freden med Sovjetunionen.
Den målmedvetna strävan att nå ett gott förhållande
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
