Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlämningar — vad gravhögar och fornborgar avslöjar - Bronsåldershögar - Järnåldersgravar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bronsåldershögarna ligger ofta flera tillsammans och
förekommer mest i Skåne och Halland. I vissa enstaka
fall har stora högar, t. ex. i Småland och Uppland,
visat sig innehålla gravar från bronsåldern. De når
ofta en ansenlig storlek; 20–30 m i diameter är
vanligt. I det övriga Sverige utgörs bronsålderns gravar
mestadels av jordfria rösen. I kusttrakterna uppnår
dessa rösen ofta betydande dimensioner. På Gotland
har vissa sådana rösen kallmurade fotkedjor, och
exempel finns på att ursprungliga av kalkflis byggda
gravmonument bildar kärnor i senare uppkastade
kummel.
 |
| Mäktiga kummel i våra gamla kulturbygder erinrar än i dag om våra förfäder, deras liv och vördnad för de döda. Överst t. v. synes en gånggrift från stenåldern, »Gillhög» i Barsebäcks socken, Skåne. Efter allt att döma har gånggrifterna varit massgravar. — Överst t. h. ser vi en bohuslänsk dös från stenåldern, den äldsta typen för Nordens stengravar. — Därunder en hällkista från stenåldern, funnen i Liared i Västergötland. Hällkistorna är de yngsta av stenålderns gravkammare. — Längst ned möter oss ett mäktigt röse från bronsåldern, beläget i det för sina fornminnen så ryktbara Kivik i Skåne. Om fasta fornlämningar från järnåldern se Järnåldern. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
