- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 2. C - Fo (569-1136) /
1099

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlämningar — vad gravhögar och fornborgar avslöjar - Järnåldersgravar - Offerställen och samlingsplatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillsammans. Den gamla åsikten att de utgjort tingsplatser
med säten för domare och nämnd kan sålunda ej
upprätthållas. Möjligen har de i senare tid tjänat som
samlingsplatser och därav fått sin folkliga benämning.

Från olika skeden av förhistorisk tid finns också
gravar som helt enkelt är nedgrävda i marken utan
att något märke ovan jord betecknar dem.

illustration placeholder
Fornborgarna är av två slag,

bergskansar, som består av

vallar av uppstaplade

kullerstenar, anlagda på fritt

liggande berg, ofta vid sjöar och

kärr, och de runda och ovala

ringmurarna. Till den senare

typen hör fornborgen i

Algutsrums socken på Öland,

troligen anlagd omkr. 500

e. Kr.


illustration placeholder
Hällristningar förekommer i de flesta landskap söder om

Dalälven. De föreställer skepp, människor, djur, vagnar och

vapen, utförda i en starkt schematiserad stil. Här ses en

praktfull hällristning från Tisselskogs socken i Dalsland.

Offerställen och samlingsplatser



Man trodde i gamla tider, att i stenar, kullar, berg,
träd, källor etc. bodde mystiska naturväsen, som ofta
uppfattades som skyddsandar, vilka befrämjade växt-
och djurlivet och till vilka man borde offra. De
inhuggna skålgropar som förekommer på lösa stenblock
och i fasta berget och vilka av allmogen kallas
älvkvarnar är ännu i dag knutna till vissa offerbruk. Talrika
naturliga källor samlar ännu i dag mycket folk, t. ex.
Svinnegarns källa nära Enköping, Sala källa vid
Uppsala samt alla trefaldighetskällor och liknande. Under
förhistorisk tid syns även ha förekommit särskilt
anlagda offerdammar och offerbrunnar. Adam av
Bremen omtalar, att svearna under sina offerfester vid
Gamla Uppsala brukade nedkasta människor i en
brunn.

I en del av våra ortnamn kvarlever ännu ord vilka
troligen är att uppfatta som benämningar på våra
fäders mera förnämliga gudahelgedomar. Detta gäller
särskilt namn sammansatta med ’vi’ (helgedom) och
’hov’ (tempel), t. ex. Frövi, Torsvi, Hova. Av intresse
är, att några mera monumentala stensättningar i
senare tider tjänat som platser för folkliga fester av
sannolikt hedniskt ursprung. Så uppges om den stora
skeppssättningen vid Askeberga, att ungdomen förr
plägat samlas där till lekar midsommarnatten.

I samband härmed må nämnas de s. k. labyrinterna
eller »Trojaborgarna», dvs. ett slags stensättningar av
låga stenar tätt lagda i konstrikt slingrande rader med
gåtfullt ändamål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 22:38:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-2/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free