- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 2. C - Fo (569-1136) /
1100

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlämningar — vad gravhögar och fornborgar avslöjar - Boplatser och huslämningar - Försvarsverk. Fornborgar och ringmurar - Minnesstenar med bildframställningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Boplatser och huslämningar



Överallt där människor vistas, bereder sin föda och
tillverkar sina redskap bildas avfall. Under forntiden
fick detta avskräde ligga tämligen orört. På sådant
sätt uppkomna bildningar brukar man kalla
»kulturlager» i motsats till naturlig jordmån. Sådana
kulturlager har uppstått under alla skeden av forntiden;
bäst bevarade är de från stenåldern. De har legat vid
de forntida stränderna av havsvikar, sjöar och
vattendrag, vilket förklarar varför de fått ligga orörda av
senare skedens hacka och plog. De dåtida
strandlinjerna ligger nu långt uppe i land, beroende på den
starka höjning vårt land undergått. Talrika sådana
strandboplatser känner man från de flesta av våra
landskap. Från bronsåldern är de mera sällsynta men
förekommer dock. Från järnåldern består de
boplatslämningar vi känner mestadels i verkliga
hustomtningar. Ett typiskt kulturlager av väldig omfattning
utgör den s. k. svarta jorden eller Bysta’n på Björkö i
Mälaren, dvs. lämningar efter den gamla staden Birka,
som blomstrade omkring 800 e. Kr. och som existerade
ungefär 200 år.

I vårt land har man även funnit hyddbottnar och
husgrunder från förhistorisk tid. Stenålderns hyddor
synes ha varit runda och tämligen små. På en del
stenåldersboplatser har man sålunda i den naturliga
lergrunden under kulturlagret märkt en mängd
mullfyllda hål efter de störar som bildat stommen i några
runda hyddor av 3–4 m tvärmått. I en av dessa
hyddor hade golvet varit belagt med granris, i en annan
med sand; dessutom fanns eldstadslämningar. I en
del fall har även hittats brända lerstycken med
avtryck av kvistar, vilket tyder på att väggarna varit
förfärdigade av flätade grenar, som rappats med lera.

Märklig och hittills unik i vårt land är den stora
stenåldersboplatsen i Dags mosse vid Alvastra i
Östergötland. På ett av pålar buret underlag av stockar har
hyddor varit byggda, vilkas härdar påträffats vid
utgrävning.

Först under bronsåldern börjar rektangulära
hustomtningar uppträda, och dessa blir under järnåldern
tämligen vanliga. Särskilt rikligt förekommer de på
Öland och Gotland. De uppträder i terrängen
vanligen som låga, breda, numera gräsövervuxna vallar av
jord och sten. Husen har i allmänhet varit mycket
långsträckta (upp till 60 m) och ligger ofta samlade
i gårdar och byar. Den vedertagna benämningen (av
folkligt ursprung) på dessa byggnader är »kämpgrav».
Till husgrunderna ansluter sig ofta vidsträckta system
av stensträngar, »vastar», vilka är rester av
inhägnader av olika slag.

Försvarsverk. Fornborgar och ringmurar



Bergskansar är mycket vanliga i vårt land. I regel
är de anlagda på svårtillgängliga och fritt liggande
berg, ofta invid sjöar och kärr. Vanligen består de av
vallar av uppstaplade kullerstenar. Anläggningens
form rättar sig för övrigt helt efter
terrängförhållandena på platsen. På de ställen där berget stupar brant
behövdes ingen vall; på de svagaste ställena kan dubbla
vallar uppträda. Fynd inom dessa borgar är tämligen
sällsynta. I borgen vid Runsa i Uppland har man dock
påträffat kulturlager och fynd från vikingstidens slut.
I Götaland har man i flera borgar påträffat föremål
från början av den yngre järnåldern.

Avvikande från de här nämnda borgarna är en del
sådana på Öland. De utgörs av runda eller ovala,
ganska höga och breda ringmurar byggda av
kalkstenshällar. Inom dem finns stundom långsträckta
grundvalar till hus. Ismanstorps borg rymmer 88
husgrunder och torde även ha tjänat som marknadsplats och
lokal för religiös kult. Gråborg iståndsattes på
medeltiden och tjänade som tillflykt för befolkningen så sent
som 1677. Fynden från dem antyder, att de existerat
på 400-talet. Den största av alla borgar i Sverige är
Torsburgen på Gotland. Den sammanlagda längden av
dess vallar uppgår till 1,5 km och deras höjd till
5–7 m.

En befästningsanläggning synes även det i Tingstäde
träsk på Gotland befintliga Bulverket utgöra. Där finns
under vattenytan en vidsträckt timmerkonstruktion,
»bulverk», bildande en kvadrat med 185 m sidor,
omgiven av en nästan rund palissad. På detta underlag
syns byggnader ha varit uppförda. Hur gammal
anläggningen är har ännu inte kunnat med säkerhet
utrönas. Troligen tillhör den en ganska sen del av
järnåldern.

I norra delen av vårt land såväl som i Norge finns
mer eller mindre naturalistiska villebrådsbilder på
fritt liggande berghällar; i en del fall även målningar.
På goda grunder hänför man dem till stenåldern.
Djuren framställs ofta i kroppsstorlek.

Från bronsåldern och äldre järnåldern förekommer
ristningar av människor, djur, skepp, vagnar, vapen
etc., utförda i en starkt schematiserad stil.
Hällristningar av denna art förekommer i de flesta landskap
söder om Dalälven. Ojämförligt talrikast är de i
Bohuslän.

Minnesstenar med bildframställningar



På Gotland förekommer en egenartad grupp
minnesstenar, härrörande från järnåldern, s. k. bildstenar.
De är förfärdigade av kalk- eller sandsten och är
vanligen endast på ena sidan försedda med
bildframställningar. De omspänner tiden från 400-talet fram till
1000-talet. De äldsta stenarna har mest geometriska
figurer. De yngre är synnerligen figurrika. Ofta
förekommer skepp med ryttare, i andra fall scener ur
bekanta sagor. Se vidare Runor. Registrering och
kartläggning av fornlämningar samt behandling av
ärenden rörande sådana omhänderhas av
Vitterhetsakademiens Fornminnesavdelning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 22:38:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-2/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free