Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska unionen — de fem världsdelarnas Frankrike - Franska Nordafrika - Atlasländerna har en lång och växlingsrik historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA UNIONEN I I 63
sig i hög grad från övriga delar av den stora
afrikanska kontinenten. Afrika domineras av vidsträckta och
delvis utomordentligt jämna högplatåytor; Franska
Nordafrika är däremot till större delen uppfyllt av
Atlasbergens höga kedjor, som geologiskt utgör en
fortsättning av de samtidigt bildade, tertiära
bergsked-jebågarna i Sydeuropa: Alperna, Apenninerna, Sierra
Nevada, Pyrenéerna osv. Österut i Tunisien reser sig
bergen sällan över 1 000 m, mot väster stiger
emellertid höjden inom Algeriet till omkr. 2 000 m och i
Marocko når de högsta topparna sydöst om staden
Mar-rakech 4 000-4 165 m ö. h. Atlasbergen består av flera,
delvis parallellt löpande kedjor. Längst i norr
begränsar Rif-Atlas - österut benämnd Tell-Atlas - det
relativt fuktiga kustlandet. Från Tell-Atlas utgrenar sig
mot väster Mellan-Atlas, som i sin tur skils av
stäpp-artade sänkor från de sydligare Stora eller Höga Atlas.
Berglandets gräns mot de breda ökenplatåerna
söderut bildas slutligen av Sahara-Atlas och Anti-Atlas.
Atlasländerna har stundom kallats »det kalla landet
med den heta solen» och kontrasterna mellan olika
trakter och olika årstider är ofta stora. Behagligast
är kustlandet med sitt milda medelhavsklimat, där de
varma och torra somrarna växlar med blida och
neder-bördsrika vintrar. Tanger vid Gibraltar sund, Alger
och Tunis har i januari resp. 22,7°, 11,9° och 9,8°, i
augusti 24,5°, 25,3° och 26,6°. Nederbörden är
överallt tillräcklig för skogsväxt och odling men avtar
österut. På bergssluttningarna växer stenek, korkek och
den vanliga medelhavsfloran, längre ned utbreder sig
vidsträckta odlingar av vete, korn, vin, oliver och
syd-frukter. Här kan man på många håll tala om »Afrikas
trädgård».
Längre söderut blir klimatet mera kontinentalt med
strängare vintrar och hetare somrar. I Marrakech
sjunker temperaturen under januari till 10,9° men stiger
i augusti till 29,6°. Uppe i bergen närmar sig
januaritemperaturen o-strecket och frost är ingen
sällsynthet. Samtidigt sjunker också nederbördsmängderna
till några hundra mm och ännu lägre i de
regnskug-gade dalgångarna. De högsta bergssidorna är kala och
på topparna finner vi snöfält även under sommaren
och talrika spår efter istidens nu försvunna glaciärer.
Längre ned på sluttningarna växer barrskogar med
bl. a. atlasceder och därunder ständigt gröna ekskogar,
men av dessa vegetationsbälten återstår i våra dagar
blott rester. Mellan bergskedjorna utbreder sig
slutligen stäppartade, espartogräsbevuxna sänkor, som
blir allt torrare och mera sterila ju närmare vi
kommer Sahara i söder.
Detta inland är till största delen ett nomadernas
land. Endast på de nederbördsrikare
bergssluttningarna, i oaserna kring källor och brunnar och på de
håll det varit möjligt att utnyttja floderna för
konstbevattning förekommer bofast befolkning och odling
av vete, korn, oliver, frukt och dadlar.
Franska unionen
Areal i
1 000
km2
Folkmängd
enl. senaste
stat. uppg.
Europa ......................... 551 41934000
Afrika ....................... 10965 54760000
Algeriet ........... 2191 8830000
Franska Ekvatorialafrika ... 2510 4406000
Franska Marocko ........ 400 8410000
Franska Somaliland .............. 22 46 000
Franska Västafrika
(omfattande Dahomey,
Elfenbenskusten, Franska Guinea,
Franska Sudan,
Maurita-nien, Niger, Senegal och
Dakar, Övre Volta) .... 4 597 21494000
Kamerun
(förvaltarskapsom-råde) ........................ 441 3 006 000
Madagaskar o. Comorerna. . 592 3 861 000
Réunion .......................... 2,5 255 000
Togo (förvaltarskapsområde) 53 982 000
Tunisien ....................... 156 3470000
Asien .......................... 706 27816000
Franska Indien ................... 0,5 356 000
Indokina ....................... 705 27 460 000
Amerika .................. 94,1 593 000
Franska Guayana.................. 91 26000
Guadeloupe ....................... 1,8 289 000
Martinique ....................... 1,1 273 000
S:t Pierre och Miquelon. ... 0,2 5 000
Oceanien......................... 23 120000
Nya Caledonien................... 19 60000
Sällskapsöarna ................... 4 60 000
Nya Hebriderna
(brittiskfransk besittning) ............ 15 49 000
Atlasländerna har en lång och växlingsrik historia
Såväl naturgeografiskt som kulturgeografiskt utgör
Atlasländerna snarare en del av medelhavsområdet
än av Afrika. Sedan äldsta tider har de också rönt en
stark påverkan från de sydeuropeiska länderna och
folken. Till stor del är det samma mediterrana
människoras, som här behärskar Medelhavets båda kuster.
Men splittrade i många små, sinsemellan kämpande
stammar har Nordafrikas ursprungliga invånare, de
hamitiska berberna, ständigt underkuvats av nya,
främmande erövrare.
Det första exemplet på en dylik främmande
invasion är den feniciska kolonin Kartago, som grundades
på 800-talet f. Kr. vid kusten strax nordöst om
nuvarande Tunis. Den nya staden sträckte snart ut sin
makt ända förbi Herkules’ stöder - våra dagars
Gibraltar sund - i väster och trängde bort sina grekiska
medtävlare från västra Medelhavet. I tre stora krig
på 200- och 1 oo-talet f. Kr. krossades omsider det
mäktiga riket av romarna och införlivades som en provins
i det nya världsväldet. Under denna tid anlades stora
bevattningsanläggningar och blomstrande städer, som
sedermera åter fick sjunka i ruiner och täckas av
öknens sanddyner.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
