Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk litteratur — den franska parnassen - »Det stora seklet» - Voltaires och encyklopedisternas tidevarv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I l80 FRANSK LITTERATUR _______________________________________________________________________
»Det stora seklet» var framför allt de stora dramatikernas
tidevarv. Tragedin behandlade vanligen heroiska antika ämnen,
komedin den samtida vardagstillvaron. Ovan ses en scen ur
Racines »Andromaque»: Akillevs’ son Pyrrhus älskar
Andro-make, Hektors änka, och för att tilltvinga sig hennes gunst
hotar han att låta döda hennes lille son.
I sina komedier gjorde Molière narr av tidens lyten, av falska
pretentioner, hyckleri och onatur. Ett särskilt gott öga hade
han till läkarna, som enligt hans mening endast dolde enfald
och okunnighet bakom sina värdiga later och sin latinska
jargong. Ovan en scen ur »Kärleken som läkare».
sorgsfullt gjorda tillfällighetsdikter (se Fabler). Den
andliga vältaligheten nådde sin höjdpunkt i Bossuets
[båsyej predikningar, alltjämt betraktade som något
av det förnämsta inom fransk prosakonst. Den som
föredrar en smidigare stil och en vidsyntare
uppfattning kan gå till Fénelon [fenalång], en aristokratisk
själasörjare utan vare sig tidsbundna eller
stånds-betingade fördomar. - Den djupa och säkra
människokännedom som hade utbildats i partistriderna och
salongsintrigerna förtätades till finslipade sentenser
av sådana klassiska moralister som La Rochefoucauld
[råsjfokå’] och La Bruyère [bryjä’r]. Tidens
socie-tetsliv skildras på ett högst olika sätt av den
älskvärda Mme de Sévigné [sevinjej i hennes berömda
brev och av den bittre och besvikne Saint-Simon
[säng simång/] i hans jättelika memoarverk.
Voltaires och encyklopedisternas tidevarv
Under hela 1700-talet bevarar Frankrike sin
litterära ledarställning i Europa. Formellt ansluter sig
»upplysningstidens» litteratur till det föregående
»stora seklets», men den fylls av ett nytt idéinnehåll,
en ny kritisk och nyttobetonad anda, som
bekantskapen med det demokratiska England och dess på
erfarenheten grundade lärobyggnader medförde. Förnuft
och klarhet, snille (i betydelsen kvickhet) och smak,
med en tillsats av agitatorisk slagkraft, förblir
kännemärket på seklets ledande författare, Montesquieu
[mångteskiö’] och framför allt Voltaire [våltä’r; se
d. o.]. De förmedlar den radikala engelska
kulturkritiken till kontinentens folk. Ett samlat monumentalt
uttryck fick denna upplysningsanda i den stora
En-cyklopedien som började utkomma 1751 under
redaktion av den snillrike mångfrestaren Diderot [-rå],
matematikern d’Alembert [dalangbä’r] och hela den grupp
av lärda dilettanter som brukar sammanfattas under
namn av »encyklopedisterna». Det är icke längre
Ver-sailleshovet utan huvudstadens encyklopedistiska
salonger som anger tonen i den litterära världen.
Essay-istik och lärodikt blir de ledande litteraturformerna,
småningom även romanen, filosofiskt inriktad hos
Voltaire och Diderot, realistiskt sedeskildrande eller
känslosamt psykologiserande - efter spanska,
sedermera engelska mönster - hos Lesage [13sa’sj], abbé
Prévost [prevå’] och Marivaux [marivå’]. Den
sistnämnde är även upphovsman till en ny komediform
av utpräglad rokokokaraktär, vars graciösa alster ännu
spelas, och Molière räknar flera begåvade lärjungar:
Regnard [renjarj, Dancourt [dangko’r] m. fl. Men
seklets mest populära dramatiska genre är den från
England importerade vardagstragedi som kallas
»lar-moyant» komedi (»Rührstiick», dvs. gråtstycke) eller
borgerlig dram. En sista gång flammar det klassiska
komedilynnet upp i Beaumarchais’ [båmarsjä’]
geniala Figarodramer. En lyriker av verkligt format fick
1700-talet först med André Chénier [sjenje’], vars
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
