Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott — den yppersta bland idrotter - När Balck upptäckte den fria idrotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________________________________________________________________________ FRI IDROTT 1203
De båda svenska storlöparna Gunder Hägg och Arne Andersson i ett av sina sensationella världsrekordlopp i Stadion i Stockholm.
När Balck upptäckte den fria idrotten
USA följde som sagt England närmast i spåren, och
startåret kan fastställas till 1868, då New York
Ath-letic Club bildades. Även här blev universiteten den
mäktigaste drivfjädern för den fria idrottens
utbredning.
Till Sverige kom den moderna fria idrotten 1880.
Dåvarande löjtnanten Viktor Gustaf Balck
(1844-1928) hade som ledare för Stockholms
Gymnastikförenings uppvisningstrupp gästat England och kom
där i beröring med det engelska idrottslivet. Han
beslöt att söka överföra det till Sverige, och vid
hemkomsten arrangerade han tävlingar i fri idrott på
Ne-rikes regementes övningsplats, Sanna hed, mellan
Örebro och Hallsberg. 1891 ordnade han den första
internationella tävlingen på Ladugårdsgärde i
Stockholm. Han var en av initiativtagarna till
Centralföreningen för idrottens främjande,
Riksidrottsförbun-det osv., blev president i Internationella
Skridskoförbundet, en av Coubertins medhjälpare vid
återuppväckandet av olympiska spelen och kallades med rätta
»Den svenska idrottens fader». Han blev vidare
ordförande i organisationskommittén för olympiska
spelen i Stockholm 1912 och utnämndes för sina
idrottsliga förtjänster till generalmajor.
Redan 1881 hade Stockholms Gymnastikförening
anordnat de första tävlingarna i Stockholm, vilka gick
inomhus. Balck segrade i spjutkastning mot tavla,
och i höjdhopp med språngbräda klarade den
sedermera berömde målaren Bruno Liljefors 2m-
likvärdigt med ungefär 160 cm utan dylikt hjälpmedel.
Till att börja med var det mest militärer och
gymnaster som idrottade, och i den första stora allmänna
tävlingen, som hölls 1886 på Ladugårdsgärde, var
deltagarna indelade i två klasser: 1) militärer och 2)
civila. Militärerna var avsevärt överlägsna, vilket
framgår av en jämförelse mellan de två klassernas
(mycket blygsamma) resultat:
Löping 150 m........................ 19,2-21,2 sek.
Häcklöpn. 100 m (8 häckar, 75
cm höga) ....................... 13,8-16 »
Gång 5000 m..................... 27.51,4-31.16 min.
Längdhopp ...................... 492-467 cm
I militära klassen, som hade fler grenar på
programmet, vanns höjdhopp på 150 cm, stavhopp på
275 cm och löpning 800 m på 2.20 min.
Spjutkastningen ägde rum dels mot tavla och dels
med längdkast - man ville ernå såväl precision (i
stil med den moderna pilkastningen) som styrka.
Den fria idrotten fick småningom någorlunda
enhetliga regler, ett flertal idrottsföreningar bildades,
och sedan Svenska Idrottsförbundet stiftats 30 okt.
1895, kan man säga, att fri idrott slagit ordentlig rot
i vårt land. Det var nu bara att bygga på och gå vidare.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
