Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friktion — varför slutar ett klot att rulla? - Varför en bil bör ha strömlinjeform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIKTION
1215
efter hand på grund av friktionen överförts till de
nedanför befintliga. Denna friktion mellan två
närgränsande vätskeskikt (s. k. inre friktion} är
emellertid mycket liten i jämförelse med friktionen vid
släp-ning eller glidning mellan två fasta kroppars ytor.
Det är därför man genom användning av smörjmedel
i maskiner kan avsevärt nedbringa friktionen. Härvid
måste dock i tunga maskiner användas så tjock olja,
att denna inte pressas undan av det stora trycket. Så
länge oljefilmen i ett maskinlager håller axeln
svävande, är värmeutvecklingen på grund av oljans inre
friktion obetydlig. Om oljan pressas undan, så att det
uppstår metallisk friktion, kan man riskera att
lagret »går varmt» och skär ihop.
Varför en bil bör ha strömlinjeform
När vattnet i en ström träffar en fast kropp, t. ex.
en sten, bromsas farten något - på grund av
friktionen - hos de vattenpartiklar som rör sig närmast
stenen. Av denna orsak bildas bakom den fasta
kroppen virvlar. Fenomenet blir fullkomligt likartat, om i
stället en kropp, exempelvis en båt, rör sig framåt i
stillastående vatten. De baktill alstrade virvlarna
förorsakar en sugning bakåt, som i förening med
vattnets motstånd mot stäven och friktionen längs båtens
sidor bromsar rörelsen.
Ju mindre virvelbildning, desto mindre motstånd.
Virvelbildningen kan minskas, ja, rentav förhindras
genom lämplig form på kroppen. Detta åskådliggöres
på exempelvis följande sätt. En plan skiva föres
långsamt genom vatten (i t. ex. ett badkar), vars yta
be-strötts med korkfilspån eller nikt (lycopodiumpulver).
Man ser då, att en plan, rund skiva alstrar kraftiga
virvlar, men att virvlarna är mycket mindre utbildade
bakom en kon, dvs. en sockertoppsformad kropp, med
basytan främst. I själva verket framgår av försök och
erfarenhet, att formen av en kropps bakre del mera
inverkar på virvelbildning och motstånd än formen
på dess framsida. Då en spolformig kropp föres genom
vattnet, uppstår knappast några virvlar. En sådan
kropp säges ha strömlinjeform. Om nämligen vatten
strömmar förbi en sådan kropp, åstadkommer denna
den minsta störningen av vattenpartiklarnas förut
raka banor eller strömlinjer. Dessa erfarenheter
utnyttjas vid konstruktionen av undervattensbåtar
ävensom av ett vanligt fartygs undervattenskropp.
Framför allt söker man undvika från skrovet utskjutande
delar.
På liknande sätt som vatten förhåller sig luften. När
en bil rusar förbi, kan man ofta tydligt urskilja en
virvlande rörelse i de moln av damm som bildas
bakom bilen. Alltefter kroppens form är luftens motstånd
mot rörelsen större eller mindre. I detta sammanhang
må nämnas, att snabbflygande fåglar vanligen har en
mycket avlång kropp. Härigenom nedbringas luftens
bromsande verkan så mycket detta är möjligt.
Strömlinjeformen hos snabba fåglar och fiskar är den väg
naturen anvisat för teknisk utveckling av flygmaskiner, båtar,
bussar och tåg i fartens tidevarv.
I fråga om t. ex. bilar har strömlinjeformen ej
någon praktisk betydelse vid hastigheter lägre än omkr.
50 km i timmen. Däremot spelar den en stor roll vid
större hastigheter, emedan en ökning av hastigheten
medför en förhållandevis ännu större ökning av
motståndet.
Luftmotståndet (räknat i kilopond per
kvadratmeter av bilens frontyta) är nämligen ungefärligen
proportionellt mot hastighetens kvadrat.
Friktionse//eÅ;-ten, räknad i hästkrafter, blir härigenom proportionell
mot hastighetens kub. Om vi antar, att luftmotståndet
hos en bil vid körning med 50 km/tim. representerar
5 hästkrafter, kommer denna förlust vid dubbla
hastigheten, 100 km/tim., att vara 8 ggr så stor, dvs. 40
hk. - Rull- och glidfriktion är å andra sidan i stort sett
oberoende av hastigheten. De kan beräknas med
kännedom om friktionskoefficienten, vilken anger
förhållandet mellan friktionsmotståndet och den kraft med
vilken kroppen trycker mot det frikterande
underlaget.
Den strömlinjeformade bilens maximihastighet är
vid samma drivkraft avsevärt större än den omoderna,
höga bilens, den förbrukar sålunda vid samma fart
mindre bränsle.
Strömlinjeformade tåg, »det 2o:de århundradets
tåg», hade redan före andra världskriget insatts på
flera europeiska och amerikanska linjer.
Genomsnitts-f ar t en höll sig omkr. 145 km/tim.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
