Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrar — skeppens ledstjärnor - En genial uppfinnare - Radions betydelse för fyrväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_________________________________________________________________________ FYRAR 1253
Hur solventilen i princip fungerar framgår av genomskärningsbilderna. Genom inverkan av ljuset förändras längden av den
svärtade staven i förhållande till övriga metalldelar, så att staven förkortas då det blir mörkt. Ventilen, som reglerar gastillförseln,
öppnas då gasen släpps fram och fyrlyktan tänds (i mitten). Även under mulna ovädersdagar tänds ljuset. När solen går upp
träffar dess strålar den svärtade staven (t. h.), som utvidgar sig av värmen (strålarna upptas nämligen mer av svarta föremål än
av blanka). Staven påverkar därvid en hävstång, som stänger gasventilen, varvid ljuset släcks.
Efter World Book.
heten låg som antytts i att få gasen att räcka så länge
att man slapp ifrån för täta påfyllningar och i att
anordna automatiskt byte av glödnätet när detta
bränts slut. Dessa problem löstes av Dalén.
Särskilt konstruktionen av solventilen kom att ge
sin upphovsman ryktbarhet. Den har till syfte att
koppla av fyrljuset under dagen. Dess huvuddel är en
stav sammansatt av en blank och en svärtad del.
Genom dagsljusets inverkan uppvärmes och följaktligen
förlänges den svärtade delen något mer än den blanka.
Härigenom böjer sig den sammansatta staven och
stänger av gastilloppet så att fyren ej brinner när det
är ljust. Om denna djärva uppfinning lär Edison ha
yttrat: »It won’t work» (den kommer inte att
fungera). Men den gången misstog sig Edison.
Trots den svåra olycka som drabbat Dalén fortsatte
han att arbeta på förbättringar inom fyrtekniken. Men
även på många andra områden var hans
uppfinnar-ande verksam. Hans sista stora uppfinning var den
s. k. AGA-spisen, en kokseldad, hränslebesparande
hushållsspis för kontinuerlig eldning, i vilken värmet
ackumuleras för att tas ut vid användningen. I över
tre årtionden intill sin död 1939 stod Dalén i
ledningen för företaget AGA, som under denna tid
utvecklades till ett internationellt känt, på sina
specialområden ledande företag.
Radions betydelse för fyrväsendet
Redan under det första världskriget började
radio-pejlapparater att användas i sjöfartens tjänst. Man
byggde ett antal landfasta pejlapparater, som medelst
ramantenner kunde bestämma riktningen till ett
telegraferande fartyg. De kunde emellertid endast
använ
das av fartyg med egna radiosändare och kunde
betjäna blott ett fartyg i sänder. Omkr. 1930 införde man
i pejIstationernas ställe automatiska radiofyrar, var
och en med sin igenkänningssignal, som kunde
inpej-las av fartygen själva med tillhjälp av radiomottagare,
försedda med lämpliga pejlantenner. En radiofyr är en
automatiskt arbetande radiosändare, som inpejlas
ombord på fartyg medelst där installerade pejlapparater.
Förutom dessa vanliga radiofyrar, vilka kallas
cirkulära, finns riktade radiofyrar, som utmärker grundfria
kurslinjer med en jämn sändningston, vilken övergår
till varnande morsesignaler så snart fartyget avviker
åt endera sidan av kurslinjen.
Andra världskrigets enorma utveckling inom
radiotekniken medförde tillkomsten av flera nya system för
navigering med hjälp av radiosignaler. Främst
häri-bland märks radar (se d. o.), som ger en
televisions-artad, någorlunda detaljrik »karta» över fartygets
omgivning, där även andra fartyg o. d. synes såsom
lysande punkter. Radar grundar sig på reflexion
(ekoverkan) av radiovågor med mycket kort våglängd, och
till underlättande av radarnavigeringen förses låga skär
och uddar, bojar och prickar i allt större omfattning
med radarreflektorer, som principiellt fungerar på
samma sätt som cyklarnas »kattögon».
De övriga kända radionavigeringssystemen från
andra världskriget är lo’ran, con’sol (båda för
lång-distansnavigering) och decca (mellandistanssystem).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
