Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrverkeri — festillumination och nödsignal - De viktigaste ingredienserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1254 FYRVERKERI
Den nutida pyrotekniken arbetar mindre än förr med att få fram figurer. Man låter i stället bildverkan fritt skapas mot den
mörka natthimlen av fräsande raketer och praktfulla stjärnregn.
FESTILLUMINATION OCH NODSIGNAL
Fyrverkeri. Fyrverkerikonsten eller
pyrotekniken synes ha haft sin första upprinnelse i Kina och
Indien långt före vår tideräknings början och
introducerades i Europa någon gång på 1300-talet. Raketen
nyttjades ursprungligen för rent fredliga syften men
fick senare användning även inom krigskonsten, där
den under och efter andra världskriget fick stor
betydelse. Signalraketer har i långa tider använts inom
det militära. I själva verket är det antagligt, att
uppfinnandet av krutet och därmed av skjutvapnen leder
sitt ursprung just från äldre tiders pyrotekniska
experiment. På 1600- och 1700-talen utvecklades
fyrverkerikonsten i hög grad, och alltsedan dess har
fyrverkerier brukats, när det gällt att förhöja glansen vid
festligheter. Ett jättefyrverkeri har alltjämt förmågan
att fröjda ögat hos ung och gammal, även om man
måste inse att tidigare generationer som aldrig sett
våra dagars gatubelysning och ljusreklam måste ha
känt sig än mer imponerade.
De viktigaste ingredienserna
Av de många olika kemikalier och ämnen en
fyrver-kare använder för framställning av sina pjäser är
följande de viktigaste: svartkrut, kol, svavel, kalisalpeter,
kaliumklorat, antimon, svavelantimon, bariumnitrat,
strontiumnitrat, mönja, kalomel och metallpulver av
olika slag. Av dessa ämnen kan facklor, brännare,
bengaliska eldar, romerska ljus, stjärnor, bomber och
raketer tillverkas.
I allmänhet består en fyrverkeri pjäs av tre element,
nämligen hylsa, sats och »tandning», dvs. tändsnöre
eller stubin. Hylsan består vanligen av papp, som för
att den skall motstå elden impregneras med antingen
ammoniumsulfat eller vattenglas. Satserna kan vara
snabba (drivsatser för raketer), »matta» eller utgöras
av gnistsatser. I de flesta satser med undantag för de
allra långsammaste är mjölkrut (pulvriserat
svartkrut) en väsentlig ingrediens. Mjölkrut är dock alltför
explosivt för att kunna användas enbart, exempelvis
såsom drivsats, utan måste uppblandas med lämpliga
fördröjningsmedel, vanligen finpulvriserat kol. En
drivsats kan sålunda bestå av 5 delar mjölkrut och 1
del kol. Här nedan följer ytterligare några recept på
ett antal vanliga satser:
Fackelsats (grå sats): 75 viktsdelar salpeter, 25 svavel,
7 mjölkrut.
Gnistsats: 60 salpeter, 15 svavel, 25 kol (kornformigt).
Briljantsats: gnistsats plus metallfilspån plus mjölkrut.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
